Om vi går tillbaka i tiden förekommer däremot begreppet ondska inom juridiken. I Romarriket exempelvis resonerade man gärna kring begreppet.
– I den romerska rätten var man inte främmande för ond vilja, säger Karl Dahlstrand.
Synen på ondska har ändrats
Under århundrandenas gång har synen på ondska förändrats. Från antiken då det handlade om vad ondska är, till upplysningen som intresserade sig för hur man kan få kunskap om ondska genom psykologiska, medicinska och antropologiska metoder. Karl Dahlstrand menar att fokus i dag är mer på hur vi språkligt kan förstå och uttrycka svåra fenomen.
– Inom samhällsvetenskapen betonas ofta miljön, men också i viss mån arv, som viktigare än individuell ondska. Brott är ur det perspektivet en samhällsfråga och ett större strukturellt problem. Då får individen inte lika stor skuld.
Frånvarande ondska
Tanken på att det skulle finnas onda människor är idag därför ganska frånvarande, både inom rättssociologin och juridiken. I den sistnämnda läggs i stället fokus på att reda ut begrepp som uppsåt och bevis i det enskilda fallet. För allmänheten kan det nog ibland upplevas som frustrerande, säger Karl Dahlstrand.
– För att bli dömd ska gärningspersonen ha använt vapnet. Men det kan vara svårt att bevisa uppsåt till effekten och då kan man frias trots att man var skyldig. För juristen handlar det inte om gott eller ont, men allmänheten kan tycka att det gör det – ”det där är en skurk, varför frikänna?” och uppleva att juridikens tekniska bedömningar gynnar skurken.