– Jag menar att det inte går att tala om en människa som genuint ond. Inom socialpsykologin tittar vi på vad människor gör och forskare är överens om att alla människor kan begå såväl goda som onda handlingar, säger Magnus Lindén.
Lika överens är man inom psykologin om att det finns en mytbild i västvärlden om vad ondska är. Magnus Lindén tar hjälp av Hollywood när han beskriver myten:
– Tänk dig en skräckfilm, en mörk och kaotisk värld där människor skadas och dödas utan orsak av någon som njuter av det. Ofta utgår media från myten när man beskriver brott, men myten speglar sällan verkligheten.
Offer och förövare
Människor ser olika på en situation beroende på om man betraktar den ur offrets eller förövarens perspektiv. I offerrollen är det enkelt att beskriva förövaren mer i mytens termer, som medvetet elak och ondskefull utan anledning. Ur förövarens synvinkel kan samma handlingar rättfärdigas eller slätas över.
För Magnus Lindén är avsikten bakom handlingen avgörande. Att medvetet skada en annan människa blir då en ond handling. Samma sak om man använder sin makt för att tvinga eller påverka andra att utföra själva handlingen.
Vissa människor löper ökad risk att begå onda handlingar. Lite förenklat kan de beskrivas som personligheter med låg grad av empati och drag av elakhet. Det kan röra sig om allt från den så kallade mörka triaden: psykopater, narcissister och macchiavellister, till vanliga människor som lever vanliga liv.
– Många gånger har makt en relativt stark koppling till ondska och därför är det väldigt viktigt vilka ledare och auktoriteter vi följer, säger Magnus Lindén.
– Maktutövning är viktigt för såväl elvaåriga pojkars förnedringslekar som för vissa världsledares ondskefulla ambitioner. Den mörka triaden dras också till makt. Och vad är det den onde frestar Jesus med i Nya testamentet? Jo, makt.
Kontexten har stor betydelse
Vid sidan om människors personligheter har kontexten också stor betydelse för om en individ utför onda handlingar. Vissa situationer ökar benägenheten. Ett exempel är krig där fienden avhumaniseras. Ett annat exempel är när människor kan agera anonymt utan att bli identifierade. Ett tredje när till exempel en grupp ungdomar omfamnar aggressiva normer som säger att det är okej att trycka ner andra.
– Vi vet inte om det är individers personlighet och bakgrund, eller om det är situationen och kontexten som bidrar mest till att någon begår onda handlingar, säger Magnus Lindén.
Att förändra en individs personlighet är svårt, kanske omöjligt. Situationen och sammanhanget som en människa befinner sig i är lättare att påverka. För att motverka onda handlingar lägger forskningen därför mycket krut på kontexten. Det kan handla om att få fiender att se varandra som människor och inte som djur eller nummer. Att skapa ett ”vi” istället för ett ”vi och dom”.
– Sådana övningar kan motverka dåliga situationsfaktorer och få människor att ta ansvar för sina handlingar, säger Magnus Lindén.
Grupptryck
Vad gäller barn som förnedrar och misshandlar andra barn, handlar det enligt honom ofta om grupptryck och att det finns en ringledare med antisociala egenskaper som får med sig resten av gruppen. Medlemmarna i gruppen blir tillfredsställda och höjer sin status genom att trycka ner andra.
Folkmord och utrotning av hela grupper av människor har ofta utförts med förevändningen att det leder till något gott för den egna gruppen. Magnus Lindén nämner röda khmererna i Kambodja på 1960-talet och Nazityskland – två exempel där folkmord legitimerats på det sättet.
Samma sak med terrorism i olika former. Onda handlingar rättfärdigas genom att man anser sig stå för sanningen och att de andra, oavsett om det är dekadenta västerlänningar i allmänhet eller storkapitalet, är lägre stående och inte värda lika mycket som den egna gruppen.
– Gruppsykologi och avhumanisering är viktiga delar i både folkmord och terrorism. Så fort du har avhumaniserat en grupp så är det fritt spelrum att göra vad som helst med dem. Man kan koppla bort sin moral för det är helt rätt att angripa, skada och döda dem, säger Magnus Lindén.