Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sista flytten – om äldres erfarenheter av att flytta till äldreboende

Illustration sista flytten
En av de största omställningarna som kan göras i en människas liv är flytten till ett äldreboende, enligt forskaren Linda Arvidsson. Mostphotos

Flytten till särskilt boende är ofta den sista i livet – och en av de största omställningarna en människa kan behöva göra. Ny forskning från Lunds universitet visar hur äldre själva upplever flytten och vad som krävs för att den ska bli så bra som möjligt.

Linda Arvidsson, forskare i socialt arbete, har följt sju äldre personer, 87–95 år gamla, när de flyttade från sina hem till äldreboenden. De hade samtliga fysiska problem, alltså ingen demenssjukdom vilket annars är den vanligaste orsaken till att de inte kan bo hemma längre.   Linda Arvidsson intervjuade dem i samband med att en flytt blev aktuell, mitt under själva flytten – och sedan igen när de hade bott ett tag på det nya stället.

– Inom äldreomsorgen diskuterar vi ofta vården på boendet, men min forskning visar att själva flytten är lika avgörande för välmåendet. Den stress som en flytt kan orsaka kan i värsta fall leda till för tidig död, säger Linda Arvidsson som delar sin tid mellan forskning vid Socialhögskolan vid Lunds universitet och arbetet som utvecklingssekreterare i Malmö Stad. 

För att flytten ska bli bra krävs enligt Linda Arvidsson tre saker: 

  1. Den äldre personen måste vara så delaktig som möjligt.
  2. Goda relationer till de som hjälper till vid flytten – närstående, vänner eller god man.
  3. Tid är avgörande faktor. Flytten måste anpassas tidsmässigt efter både den äldre och de närstående. 

–  Det är en stor praktisk och känslomässig ansträngning. Exempelvis kan det vara jätteviktigt att 
flyttprocessen får ta sin tid. Vissa är snabba medan andra behöver pausa den i en vecka utan att man för den sakens skull blir av med en anvisad plats, säger Linda Arvidsson. 

"Detta blir jättebra!"

Flera av de intervjuade berättade att de flyttade mest för att underlätta för anhöriga.
– Det är inte ovanligt att den äldre, trots egen oro, tröstar sina närstående och säger ”detta blir jättebra”, säger Linda Arvidsson.

Linda Arvidsson skulle gärna se att det finns en dedikerad flyttkoordinator som följer hela processen:
– I dag är för många handläggare inblandade. En samlad kontaktperson skulle ge trygghet och bättre stöd.

Antalet svenskar över 80 år är i dag cirka 650 000 och väntas överstiga 800 000 år 2030. Nästan var tionde person kommer att leva på äldreboende med effekten att samhällets kostnader för äldrevård kommer öka. Linda Arvidsson betonar risken för att besparingar går ut över ett värdigt åldrande.

– Det här är en skör grupp som inte kommer att stå på barrikaderna för att försvara sina rättigheter, säger Linda Arvidsson.

Linda Arvidsson

Linda Arvidsson

Linda Arvidsson skrivit en lic-avhandling i socialt arbete med titeln Att flytta till särskilt boende. Äldres upplevelser av transition, timing och relationer. Läs den här
Hon har deltagit i en forskarskola för yrkesverksamma studier har under doktorandperioden fortsatt arbeta halvtid inom socialtjänsten. 

Expertlista: Ett åldrande samhälle

Vi lever allt längre. Hur tas de äldre om hand? Och hur tar man hand sig själv på ålderns höst? Vid Lunds universitet finns många forskare som kan svara på olika frågor om åldrande.
Expertlista: ett åldrande samhälle