Två tidigare bolagschefer misstänks för att genom avtal med Sudans regering ha främjat militära operationer som lett till att civila dödats och fördrivits i området där Lundin Oil utvann olja åren 1997–2003.
Försvaret saknar motstycke i svensk rättshistoria. Orrön Energy (som bolaget heter numera) har drivit processer till högsta förvaltningsdomstolen, hovrätten och Högsta domstolen för att förhindra åtalet. Försvarets räkning bara för prövningen i Högsta domstolen landade på över 90 miljoner kronor.
– Att juridiska stridigheter börjar långt innan ett fall når domstol är sällsynt i Sverige. Men vi ser i forskningen om företagsbrottslighet att bolag har mycket att vinna på att åtal inte väcks och lägger ner stora resurser för att förhindra att mål når domstol. Att bli föremål för en förundersökning kan innebära ekonomiska förluster och risk för långvarig varumärkesskada. En utdragen domstolsprocess kan förvärra konsekvenserna, säger Isabel Schoultz, rättssociolog som leder en studie om åklagarnas och försvarets strategier i Lundinmålet.
Tio år lång utredning
Rättsprocessen inleddes med en 10 år lång utredning. När domstolsförhandlingarna avslutas i maj 2026 har de pågått i närmare tre år. Det är den längsta rättegången i svensk historia och ett av de mest ambitiösa försöken sedan Nürnbergrättegångarna att ställa företagare till svars för medhjälp till krigsförbrytelser.
Oenighet kring skuldfrågan är typiskt i brottsmål där misstänkta nekar till brott. Isabel Schoultz och hennes kollegor lade tidigt märke till att parterna i rättegången dessutom har helt olika uppfattningar om centrala händelsers tid, plats och orsak. Advokaterna bedyrar inte bara sina klienters oskuld, de bestrider att krigsförbrytelser av den sudanesiska regimen över huvud taget förekommit i Block 5A där Lundin Oil var verksamt. Rapporter från FN och andra internationella organisationer som åklagarna lagt fram som bevis är partiska och förvränger händelseförloppen, menar försvaret.
Straffrätt och affärsjuridik ställs på sin spets
– I rättegången ställs centrala juridiska frågor på sin spets. En sådan gäller hur ansvar för medhjälp till krigsbrott ska tolkas, samtidigt som parterna också är oeniga om huruvida sådana brott har begåtts. Båda sidorna har arbetat innovativt, där kompetenser inom internationell straffrätt och affärsjuridik spelar en viktig roll för hur bevisning tolkas och värderas, säger Isabel Schoultz.
Åklagarna yrkar på att de misstänkta döms till fleråriga fängelsestraff. En fällande dom kommer sannolikt att påverka hur företagsledningar diskuterar framtida investeringar i konfliktområden. Ökad risk för att bolag och medarbetare utreds för krigsbrott kan anses vara negativt för affärerna.
– En friande dom skulle kunna avskräcka åklagare i Sverige och Europa från att inleda den här typen av resurskrävande utredningar. Men jag tror inte att företagare tänker att det är fritt fram att göra business i konfliktområden. I dag är teknologiska hjälpmedel för att samla in bevisning mycket bättre än i Sudan på 1990-talet och bevakningen av konfliktområden är mer omfattande, säger Isabel Schoultz.