Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Debatt i Lund: Vem bryr sig om Europa längre?

Debatt i Lund panel - fr. v: Tabita Rosendal, Martin Gelin, Maria Georgieva och Ian Manners.
Debatt i Lund panel - fr. v: Tabita Rosendal, Martin Gelin, Maria Georgieva och Ian Manners.

När allt fler länder rör sig bort från demokrati och bara sju procent av världens befolkning lever i liberala demokratier prövas Europas självbild. Under universitetets debattforum Debatt i Lund möttes journalister och forskare för att diskutera om EU:s värderingar och soft power fortfarande spelar någon roll – eller om världen redan har gått vidare.

Se det timmeslånga samtalet, som anordnades i Lund 28 april: 
Debatt i Lund: Is this Europe´s Twilight?

Den liberala demokrati som EU står för med mänskliga rättigheter, rättssamhälle, individuella friheter och jämlikheter som ledstjärnor är på tillbakagång. Samtidigt utmanas Europa av både externt, av USA, Ryssland och Kina, och internt, av växande stöd för auktoritära idéer. 

Hur ser Europas attraktionskraft ut? Är det fortfarande någon som lyssnar på oss och tycker att vårt sätt att leva är eftersträvansvärt? Frågan ställdes av moderatorn för Debatt i Lund, Lars Mogensen, till en panel bestående av journalisterna Maria Georgieva, Rysslandsexpert, och Martin Gelin, USA-kännare, samt forskarna Tabita Rosendal, Kinaexpert och Ian Manners, expert på EU som normativ makt.

–  I det geopolitiska landskap vi ser nu, med stormakter som Kina, Indien, USA och Ryssland, kan man tala om en europeisk skymning, säger Ian Manners. 

Han menar att Europa lever på gamla stormaktsminnen – något som snarare skadar än gynnar oss i tidigare kolonier, där arvet från kolonialtiden fortfarande är levande. Men den stora faran med att lägga världens framtid i stormakternas händer, är deras ointresse att ta sig an vår tids viktigaste fråga – klimatförändringarna. Europa måste hitta sina vänner på annat håll, menar han och pekar på unga, välutbildade människor – särskilt kvinnor – samt minoriteter som delar Europas syn på planetens ödesfrågor.

Maria Georgieva instämde i att Europa måste blir bättre på att driva sina egna frågor:

–  Ryskt desinformation, eller Putin själv, är duktig på att framstå som ett större hot än han egentligen är, säger Maria Georgieva.

Hon menar att kunskapen om Ryssland av olika skäl är bristfällig och att denna okunskap kan vara farlig, eftersom den riskerar att få europeiska ledare att fokusera på fel saker.

Även Martin Gelin menade att europeiska politiker och journalister fokuserar för mycket på dystopiska scenarier – en framtid där extremhögern leder Europa i en alltmer auktoritär riktning. Visst finns dessa krafter, framhåller han, men efter sina år som korrespondent i USA vill han samtidigt lyfta Europas attraktionskraft när det gäller mjuk makt, så kallad soft power.

– Europa utnyttjar inte sin soft power. Jag var tvungen att bo i USA för att förstå Europa. Många klagar över välfärden, men även smulor av vår välfärd är bättre än den som finns i USA. Europa är fantastiskt och vi måste slåss för att bevara det, säger han.

Tabita Rosendal såg med oro på en framtid där universitetsutbytet mellan Kina och Europa minskar. 

– Varken kommunistpartiet eller europeiska studenter uppmuntras till utbyte, med hänvisning till säkerhetsskäl, säger hon. 

När det gäller frågan om Europa som förebild trodde hon att kontinenten fortfarande är det i vissa avseenden – men inte i andra. 

I Kina menar man Europa alltför länge har förlitat sig på gamla meriter och att man därför nu är på nedgång, säger Tabita Rosendal.

Samtidigt tror hon att ett europeiskt liv fortfarande är ett mål för många. Men hon menar också att europeiska ledare ibland uppvisar något hon liknar vid en kolonial attityd:

– Vi kan inte bara läxa upp andra och sedan inte ge något i utbyte. Om vi ska bli uppskattade måste vi vara lite mer “likeable”.

Sammantaget tecknade samtalet i Debatt i Lund bilden av ett Europa som utmanas både utifrån och inifrån. Frågan är inte bara hur omvärlden ser på Europa, utan hur Europa ser på sig självt och vilken roll man vill spela i en värld där maktbalansen snabbt förändras.