Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nytt projekt ska överbrygga klimatpolitik och urbefolkningens kunskap i Amazonas

Ett tecknat kollage av aktiviteter i en skog, på ett fält och i en flod.

I generationer har ursprungsbefolkning och flodnära samhällen i Amazonas förlitat sig på djup ekologisk kunskap för att leva i harmoni med regnskogen. Men när politiker och forskare försöker hantera klimatkatastrofer i skogen förbiser de ofta den lokala expertisen. Detta vill ett forskarlag från Lunds universitet ändra på.

Åren 2023 och 2024 upplevde Amazonas svår torka. Floder sinade vilket försvårade transport och begränsade tillgången till mat och dricksvatten för samhällen längs vattendragen. Omfattande skogsbränder följde torkan. Bara under 2024 drabbades brann över tre miljoner hektar skog. Koldioxidutsläppen motsvarade lika mycket som Tyskland producerar under ett år. Röken skadade människor och djur och hela samhällen tvingades fly, vilket störde deras kulturella och ekologiska koppling till skogen.

Forskare vid Rättssociologiska institutionen och Lunds universitets center för hållbarhetsstudier (LUCSUS) har inlett ett samarbete med folkgrupper i Leticia, Colombias sydligaste stad, vid gränsen till Brasilien och Peru. Forskarlaget ska studera hur lag och politik påverkar invånarnas användning av traditionell kunskap för att anpassa sig till klimatförändringar.

– I generationer har Amazonas invånare hanterat skogens skiftningar och utmaningar. Klimatkriser påverkar i allt högre grad hur skogen förändras med årstiderna, men deras biokulturella kunskap inkluderas sällan i större klimatstrategier eller politiska beslut, säger projektledare Ana Maria Vargas.

En motorbåt på Amazonfloden fotograferad genom ett grenverk.
En motorbåt på Amazonfloden. Foto: Ana Maria Vargas.

Projektforskaren Torsten Krause hoppas att studien kommer att göra klimatpolitiken mer inkluderande och stöttande. Det skulle minska de sociala och ekonomiska ojämlikheterna som klimatförändringarna riskerar att förvärra.

– Vetenskap och politik måste lyssna på människor som påverkas av den här krisen som de inte orakat själva. Vi måste respektera deras kunskaper och levnadssätt som kan bana väg för en rättvis anpassning till de förväntade förändringarna i Amazonasområdet, säger Torsten Krause.

Historiskt sett har forskning om Amazonas fokuserat på att förutse ekologiska förändringar, som torka, värmeböljor och minskat regn. Lösningarna har ofta varit infrastrukturprojekt eller naturskyddsprogram. Ana Maria Vargas tycker att insatserna är viktiga men otillräckliga så länge de bortser från den lokalsamhällenas traditionella kunskap för att leva i regnskogen.

– Det är möjligt att hitta flera lösningar som både skyddar Amazonas biologiska mångfald och stöder de människor som bor där, så att de kan fortsätta att vara förvaltare av det här livsviktiga ekosystemet, säger hon.

Finansiering

Projektet ”Preparing for the Unprecedented: Enabling Local Knowledges for Effective Adaptation in the Amazon” finansieras av Formas, den svenska statens forskningsråd för hållbar utveckling, med 5,9 miljoner kronor. En del av finansieringen kommer att gå till att anställa en postdoktor för en tvåårsperiod.

Porträttfoto på en person med mörtk hår och som bär en vit skjorta.

Ana Maria Vargas är forskare och lektor vid Rättssociologiska insitutionen. Hennes forskning fokuserar på förhållandet mellan lagen och vanliga medborgare. Hon är särskilt intresserad av vad vardagliga former av motstånd säger oss om lokalt styre, statlig legitimitet och lagens roll.

Ana Maria Vargas profil i Lunds Universitets forskningsportal.

Om Torsten Krause

Fotoporträtt på en person som bär en brun skjorta och sitter i en båt på en flod.

Torsten Krause är forskare och lektor vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier (LUCSUS). Hans senaste forskning fokuserar på hållbarhet och miljörättvisa i samhällen efter konflikter, med särskilt fokus på Colombia.

Torsten Krauses profil i Lunds universitets forskningsportal