Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Självkontroll avgörande för risktagande barn

Förmågan till självkontroll är avgörande för barn som har ett riskfyllt beteende. Det kan vara en viktig nyckel för att identifiera barn som är allt för riskbenägna. Det visar Beatrice Nyströms avhandling ”Temperamental Influences on Risk-taking during Middle Childhood”.

– I förlängningen kan studiens resultat vara viktigt för att kunna identifiera de barn som har ett riskbeteende och som därmed löper störst risk att råka illa ut. Samtidigt kan väldigt försiktiga barn få hjälp att ta fler risker och därmed få ett rikare liv. Det gäller att hitta en bra nivå av risktagande, säger Beatrice Nyström vid Institutionen för psykologi.

Utgångspunkten har varit att ta reda på hur barns medfödda temperamentsegenskaper påverkar deras risktagande. Temperamentet baseras delvis på barnets personlighet, som tankar, beteende och värderingar, men har även en biologisk komponent i form av olika reaktioner i nervsystemet. Dessutom finns ett tredje system som handlar om självreglering, alltså om man agerar impulsivt eller fattar mer genomtänkta beslut.

Studien visar att det inte finns någon ensam egenskap, eller ett unikt motivationssystem, som kan förutsäga risktagande, utan det är kombinationen av egenskaper från de olika systemen som är avgörande. Samtidigt spelar graden av rädsla, driv eller så kallad viljemässig aktiveringskontroll (att man genomför något trots att det finns mycket som talar emot det) stor roll.

I en av studierna har barn i åldern 9-11 år fått spela ett dataspel som mäter risktagande och förmåga till beslutsfattande. Här undersöktes också om vinster och förluster påverkar barnens vilja att ta risker och hur det påverkar svarshastigheten vid beslutsfattande.

– Är man rädd tar man lite risker oavsett hur de andra systemen ser ut. Men har man låg rädsla och hög impulsivitet och har en bristande förmåga till självkontroll då tar man större risker, säger Beatrice Nyström.

– Barn som är väldigt impulsiva tar ingen hänsyn till om de vinner eller förlorar, de är beredda att riskera allt oavsett vad det får för följder. Men de barn som har bra självkontroll stannar upp och fattar ett mer genomtänkt beslut – även om impulsen först säger något annat. Samtidigt kan ett visst mått av risktagande vara bra. Rädda barn tar generellt väldigt lite risker och kan ha svårt att fatta beslut, säger hon.

Resultaten av de studier som Beatrice Nyström har gjort visar att det mest avgörande för hur stora risker barnen tar är förmågan till självkontroll. Även om det är omtvistat anser många forskare att det är något som går att träna upp.

 

Länk till avhandlingen ”Temperamental Influences on Risk-taking during Middle Childhood

 

Text: Jonas Andersson