– I grunden handlar hållbar omställning om att förändra system. Min forskning ifrågasätter på vilken nivå beslutsfattande bör ske, säger postdoktor Stine Madsen, nu verksam vid Köpenhamns universitet.
Hennes avhandling, som hon försvarade vid Institutionen för kulturgeografi vid Lunds universitet, undersöker hur Danmark har reagerat på EU:s avfallsdirektiv från 2018. Direktiven införde prioriteringar för en effektiv resursanvändning och en större tillämpning av ”avfallstrappans” fem olika nivåer som innebär att avfall först ska minimeras, sedan återanvändas, återvinnas, energiförbrännas, och, som sista utväg, deponeras. År 2020 tog den danska staten bort beslutsbefogenheter från kommunal nivå och satte ett tak för avfallsförbränning. En annan förändring är att danska kommuner nu måste använda samma system för att samla in avfall.
Stine Madsen förklarar att dessa försök att driva en cirkulär ekonomi i den danska avfallssektorn har varit mycket omtvistade. Olika aktörer försöker påverka utvecklingen, där vissa organisationer vill bevara det nuvarande systemet, som i Danmark kännetecknas av en relativt hög nivå av förbränning, medan andra aktörer vill se en ökad återvinning. Vissa organisationer vill se förändringar som är mer radikala; som främjar ökad återanvändning och minskad konsumtion.
– Att studera hur Danmark nu implementerar EU:s politik i nationell lagstiftning är intressant. Min avhandling pekar på att det finns stora utmaningar kopplat till hur systemförändringar ska planeras och genomföras, särskilt när det handlar om att implementera EU-direktiv, säger Stine Madsen.
Förändring på rätt nivå
Ett av avhandlingens viktigaste resultat är att politiker och tjänstemän bör
fundera över på vilken nivå beslutsfattande ska ske när EU:s politik ska lagstiftas. Idag framförs starka argument för att genomföra förändringar på regional eller kommunal nivå; som i sin tur baseras på uppfattningar att det är den nivån som mest effektivt kan genomföra förändringar som beslutats på högre nivåer.
– Min forskning tyder på att delegering av beslutsbefogenheter till lokal eller regional nivå inte är något universalmedel för effektiv styrning. I Danmark verkar det tvärtemot som att decennier av stark kommunal makt inom avfallssektorn är en del av det som förklarar landets höga förbränningsnivå, som nu möter kritik av de som vill se en övergång till cirkulär ekonomi.
Stine Madsen menar att en hållbar omställning kräver flera lösningar och ett stöd som är flexibelt och anpassat till olika organisationer. Stödet ska helst utformas med hänsyn till historisk och kontextuell bakgrund. Faktorer som maktobalanser, motsättningar och en analys av var möjligheterna till förändring är störst är också viktiga.
Hon ger ett exempel:
– Jag studerade två nischalternativ till plastförpackningshanteringen i Danmark: återanvändning och kemikalieåtervinning. Vi fann att kemiska återvinningsaktörer har tillgång till resurser och starka nätverk där den petrokemiska industrin ingår. De aktörer som förespråkade återanvändning hade däremot mindre resurser, och svagare nätverk. Dessa alternativ kräver således olika sorts stöd för att kunna institutionaliseras ytterligare, och därmed bli genomförbara alternativ till förbränning.
Hur detta stöd ska utformas beror på hur Danmark väljer att fördela resurser, och beslutsbefogenheter i framtiden enligt Stine Madsen. Men det är avgörande att Danmark som stat tar ansvar för omställningen till en cirkulär ekonomi.
– När det gäller avfallssektorn är det dock ett mycket reglerat och institutionaliserat system, som i decennier har styrts av förändringar i rationaliteter. Det finns ett behov av att lägga ned ohållbara institutioner i systemet, och försök att avveckla vissa engångsprodukter kan ses som ett exempel på detta. Staten behöver också vara proaktiv för göra spelplanen mellan olika aktörer mer jämlik, säger Stine Madsen.
Om avhandlingen
Avhandlingen skrevs inom ramen för forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways. Det är ett långsiktigt tvärvetenskapligt forskningsprogram med en vision om att bidra till ett mer hållbart plastsystem med låga utsläpp, mindre plastavfall, smart och effektiv användning av plast, och en hög materialåtervinning. Det samlar forskare och industripartners som representerar hela värdekedjan från råvara till färdig produkt. STEPS finansieras av MISTRA, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, och leds från Lunds universitet.
