Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Omaka forskarpar – cancerforskaren & underrättelseexperten

Foto på Tony Ingesson och David Gisselsson Nord.
Tony Ingesson och David Gisselsson Nord – ett omaka forskarpar. Foto: Åsa Hansdotter

Både Tony Ingesson och David Gisselsson Nord älskar spionromaner och är nördigt intresserade av historia. Deras gemensamma nyfikenhet resulterade i ett tvärvetenskapligt samarbete om hur man med hjälp av metoder från spionage och underrättelseanalys kan inspirera till smartare behandling av cancer.

Tony Ingesson har ganska lätt för att visa lite attityd när han ställer sig framför kameran. David Gisselsson Nord har det lite svårare och skyller på åratal av träning för att få till rätt ”empatisk blick” för att kunna möta sina patienter. De är ett omaka par – både utseendemässigt och yrkesmässigt. Ändå möts de i sitt intresse för att tänja på – och arbeta över – gränserna.

– Eftersom Tony forskar på internationella samarbeten och säkerhet, funderade jag på om det kunde finnas paralleller mellan hans expertämne och det sätt som tumörer undviker att förgöras av olika behandlingar, säger David Gisselsson Nord.

Blev snabbt övertygad

Tony Ingesson var lite fundersam till en början, men när David Gisselsson Nord förklarade hur cancer gör allt för att över­leva genom att anpassa sig beroende på vilken terapi som sätts in, blev Tony Ingesson snabbt övertygad.

– Idag står cancerbehandling inför en revolution där allt fler målstyrda läkemedel, som bestäms utifrån tumörens molekylära profil, används. Problemet är att cancern synbart överlistar läkemedlen men efter en tid blir resistent, säger David Gisselsson Nord.

Svårbotad cancer kan alltså ses som en kamp mot en motståndare, som med hjälp av evolutionens kraft anpassar sig på sätt som liknar mänskliga antagonister i internationella maktspel. Om man utgår från detta skulle koncept från militär strategi och underrättelsevetenskap kunna överföras till cancerbehandling.

– Det finns något som kallas reflexiv kontroll, vilket är en term som används inom militär och politisk analys, för att beskriva en metod där man manipulerar en motståndare för att uppnå sitt eget mål, förklarar Tony Ingesson.

Lurar cancercellerna

Eftersom tumörcellerna inte kan planera framåt, utan endast reagerar på det som de blir utsatta för, kan läkarna utnyttja detta genom att växla mellan målstyrda läke­medel för att lura cancercellerna att bli alltmer känsliga för behandling, för att sedan sätta in ett läkemedel som slår ut dem.

Man kan även applicera militär upprorsbekämpning – förkortad F3EAD – som står för find, fix, finish, exploit, analyze, disseminate (hitta, lås fast, förgör, utvinn, analysera och sprid) på cancerbehandling. Det skulle innebära att man först diagnostiserar cancern och fastställer hur utbredd den är. Därefter försöker man eliminera sjukdomen, för att sedan utvärdera och analysera den terapeutiska nyttan av behandlingen.

– Tyvärr är dagens metoder inom cancer­diagnostik inte tillräckligt långt framme i tanken när det gäller att insamla molekylär information om hur cancer reagerat på en behandling. Här skulle vi kunna dra nytta av upprorsbekämpningens femte och sjätte steg – utvinna och analysera, genom att under­söka rest­tumörer och utvärdera hur olika läkemedel påverkar tillväxten, säger David Gisselsson Nord.

Nya sätt att tänka

Teorierna ska ses som ett ramverk för brainstorming för att bidra till nya sätt att tänka som cancerforskare. Tony Ingesson tycker det är tillfredsställande att kunna tillföra sin kunskap inom ett angeläget område som cancerforskning och befriande att använda sig av underrättelseanalys i ett så renodlat scenario. Dessutom har han fått många nya insikter om tumörbiologi och cancerutveckling:

– Inom medicin finns det alltid ett korrekt svar. Inom mitt område med underrättelseteorier, är det svårare att vara lika konkret. Jag har många års erfarenhet av att exploatera vaghet och luta mig mot att ”det är min tolkning”, skämtar Tony Ingesson.

Nya samarbeten på gång

Forskarteamet har redan nya saker på gång. Bland annat har de lagt in ett förslag om en fristående kurs, ”Medicine in global conflict”, där de medicinska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna tillsammans med Försvarshögskolan kommer att undervisa om gränslandet mellan medicin, juridik och säkerhetspolitik. Målgruppen är bland annat personer som arbetar inom internationellt forskningssamarbete, bistånd, eller inom beredskapsorganisationer.

– Även om vi självklart först och främst måste göra skäl för vår lön är det en extra bonus att på ett stort universitet som LU få möjlighet att jobba på det här sättet över gränserna. Jag tror faktiskt att jag är den enda medicinaren i hela världen som har ett samarbete med en underrättelseexpert, avslutar David Gisselsson Nord.