Olika villkor och hat mot ledare inom svenska civilsamhället

Bokomslag Ledaren i svenska civilsamhället. Foto.

Vissa ledare inom svenska civilsamhällesorganisationer upplever mycket inflytande i samhället medan andra inte gör det alls. Vissa ifrågasätts och blir utsatta för hat, hot och kränkningar, medan andra inte blir det. Position, ålder, kön och födelseland förklarar delvis vissa av dessa skillnader. Det visar en ny rapport som bland annat undersökt ledarnas erfarenheter, åsikter, roll och position i organisationerna.

– Ledare inom väletablerade svenska civilsamhällesorganisationer agerar under ganska olika villkor. Vissa ledare blir ifrågasatta och till och med utsatta för hat, hot och kränkningar medan andra inte blir det. Samtidigt har vissa ledare sin försörjning främst inom det civila samhället, medan andra ledares engagemang bygger främst på frivillighet. Vissa ledare upplever stort inflytande i samhället medan andra inte alls uppfattar det så. Detta har lett till mer fördjupade analyser som visar att position, ålder, kön och födelseland delvis förklarar vissa av dessa skillnader, säger Roberto Scaramuzzino som skrivit rapporten: Ledaren i det svenska civila samhället - En enkätstudie.

Rapporten visar också på en jämn könsfördelning bland ledarna och en representation av utrikesfödda som motsvarar riket i stort. Detta pekar på en viss mångfald bland ledare i det svenska civilsamhället även när det gäller toppositioner.

Rapporten bygger på en enkätstudie och handlar om ledare och ledarskap i svenska civilsamhällesorganisationer som är verksamma på nationell nivå och på regional nivå i Skåne. I fokus för rapporten är ledarnas positioner i organisationerna, andra förtroendeuppdrag och den ekonomiska ersättning de erhåller för sina engagemang. Rapporten visar också på resurserna ledarna förfogar över i termer av inkomst, utbildning och kontaktnät. Andra avsnitt ägnas till ledarnas upplevelser av inflytande i organisationen och i samhället. Slutligen fokuserar rapporten på ledarnas motiv och drivkrafter samt de hinder de upplever i sitt engagemang.

Urvalet har riktats mot ledare för organisationer som har en väletablerad position inom det sociala området och integrationsområdet. 280 ledare har nåtts av förfrågan om att besvara enkäten och hälften (140) har besvarat frågorna.

Fanns det något resultat som förvånade dig?
– Det som förvånade mig mest är hur olika villkoren verkar vara för ledarna, vilket har lett till att jag velat fördjupa mig mer i hur en del av dessa skillnader kan förklaras, något jag kommer tillbaka till i slutet av rapporten. I ett hårdnande samhällsklimat är det viktigt att diskutera villkor för ledare som väljer att vara ansiktet utåt för organisationer som ofta företräder utsatta grupper i samhället. Rapporten reser intressanta frågor som jag tycker är värda att undersöka vidare, säger Roberto Scaramuzzino som just nu är verksam i ett stort internationellt forskningsprogram med fokus på civilsamhällesledare i England, Italien, Polen, Sverige och på EU-nivå.

Inom forskningsprogrammet Civilsamhälleseliter? ska forskare bland annat genomföra enkätstudier riktade till ledare för civilsamhällesorganisationer och sedan jämföra svaren för ledare som är verksamma i olika länder.

Ledaren i det svenska civila samhället - En enkätstudie, Research Reports in Social Work 2020:4