Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nytt verktyg hjälper polisen kartlägga utsatta områden

En polisbil med påslagna blåljus. Foto.

Varje år avgör polisen vilka områden i Sverige som ska klassas som utsatta. Ett nytt kartverktyg som tagits fram av forskare vid Malmö och Lunds universitet och som implementerats i polisens IT-system, ska göra listan mindre godtycklig.

Ett 60-tal områden i Sverige klassas idag som utsatta där kriminalitet har stor inverkan på lokalsamhället. Listan över dessa områden tas fram av polisen och uppdateras varje år, något som brukar generera ett stort intresse inte minst för att områdena på listan har tydlig koppling till skjutningar. Årets lista innehåller tre nya områden, alla i Stockholms län.

Men de metoder som används för att avgöra om ett område ska klassas som utsatt eller ej, innehåller ett stort mått av godtycke, menar Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Det avgörs ofta av den lokala polisens underrättelser och subjektiva bedömning. Det har saknats en mer strukturerad modell för att bedömningen av utsatta områden ska bli välgrundad och stämma överens med verkligheten, säger han.

Tillsammans med flera andra forskare har han nu tagit fram ett statistiskt verktyg baserat på objektiva bedömningskriterier som till exempel sysselsättningsgrad, befolkningssammansättning avseende ålder och utländsk bakgrund samt anmälda brott.

– När vi har jämfört våra resultat med polisens lista ser vi att ett flertal områden som enligt verktyget klassas som utsatta, inte finns med på listan och tvärtom. De tre områden som i år tillkommit på listan hade redan identifierats av den statistiska modellen, säger Manne Gerell.

Ungefär 60 procent av områdena på polisens lista överensstämde med de som kom fram i forskarnas resultat. Listan är viktig eftersom den styr vilka polisiära resurser som kan sättas in i arbetet mot den organiserade brottsligheten lokalt.

– Området Valsta i Sigtuna kommun är ett exempel på ett område som haft en tuff situation med kriminella gäng men som inte klassats som utsatt förrän nu. I sådana lägen kan det bli svårare att få kraft i det brottsbekämpande arbetet för att vända utvecklingen, säger Manne Gerell.

Nu har det statistiska underlaget integrerats i polisens IT-system och kan förhoppningsvis bli ett komplement till det traditionella underrättelsearbetet. Nicklas Guldåker, universitetslektor i kulturgeografi vid Lunds universitet, har arbetat med implementeringen.

­– Vi hoppas att kartverktyget kan hjälpa polisen att jobba mer effektivt mot den organiserade brottsligheten. Genom att också åskådliggöra områden som riskerar en negativ brottsutveckling blir det också lättare att jobba förebyggande, säger han.

Text: Jessica Bloem, Malmö universitet

Porträttfoto.

Nicklas Guldåker

Nicklas Guldåker är lektor vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Läs mer om hans forskning i universitetets forskningsportal

Konferens om att vända utvecklingen

Den 6 december ordnas konferensen Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och delaktighet där forskarnas resultat presenteras. Konferensen är en avslutning på projektet Ökad lokal krisberedskap till att motverka organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett samarbetsprojekt mellan Polismyndigheten, NOA UC-Väst, Lunds universitet, fyra lokalpolisområden,  Försvarshögskolan, Malmö universitet.