Hamas attack mot Israel den 7 oktober var startskottet för det pågående och senaste kriget som krävt tusentals liv. På tre veckor har det dödats fler barn i Gaza än det gjorts i konflikter i hela världen per år sedan 2019, enligt Rädda Barnen.

Krigets lagar skyddar civila

Vid en omröstning i FN:s generalförsamling den 27 oktober krävde en överväldigande majoritet av världens länder ett omedelbart eldupphör. USA röstade nej till eldupphör men president Joe Biden har förespråkat en så kallad humanitär paus för att få ut de över 200 personer som tros vara gisslan i Gaza samt för att få in humanitär hjälp till området.

Vad omvärlden nu blir vittne till är misstänkta krigsbrott – från båda sidor:

– Hamas omfattande attack riktad mot obeväpnade civila är en handling som kan betraktas som krigsbrott. Detta rättfärdigar dock inte Israels attacker mot civila i Gaza. Oavsett vad den andra sidan har gjort ska den internationella humanitära rätten alltid upprätthållas, säger Alberto Rinaldi, forskare inom humanitär rätt och mänskliga rättigheter. 

När en väpnad konflikt startat träder krigets lagar in. Den internationella humanitära rätten gäller alla parter i en väpnad konflikt. Inte bara stater utan även grupper som Hamas.

Men att särskilja militära och civila mål i ett tättbefolkat område som Gaza är komplicerat. Alberto Rinaldi påpekar att det är en utmaning att veta om civila också kan vara en del av Hamas, ett argument som tidigare användes av USA i Irak och Afghanistan under det så kallade kriget mot terrorismen:

 – Kategorin ”terrorist” saknas dock i internationell humanitär rätt. Antingen är du en stridande eller civil. En civil förlorar sin immunitet om han eller hon direkt deltar i stridigheter, vilket gör dem till måltavlor som kan dödas. Men hur gör man den bedömningen i Gaza?

Vardagligt våld på Västbanken

Under de senaste åren har situationen i Israel och Palestina hamnat i skuggan av både andra händelser i Mellanöstern och inrikespolitisk oreda i Israel. Socialantropologen Nina Gren, som har ägnat två decennier åt fältstudier i området och tillbringat tre månader på Västbanken under senaste året, beskriver dock konflikten som en ständigt pågående verklighet för palestinier:

– På Västbanken har bosättningarna exploderat de senaste tio åren. Området präglas av vardagligt våld gentemot palestinier som inte är lika spektakulärt som bomberna som nu faller i Gaza, men samtidigt väldigt normaliserat.

Redan före Hamas-attackerna nådde våldet från bosättare på Västbanken sina högsta nivåer sedan FN började mäta det i mitten av 2000-talet, enligt The New York Times. Enligt FN:s siffror handlade det tidigare om en våldsam incident från bosättare per dag. Nu är det sju.

Samtidigt har inga nationella palestinska val hållits sedan 2006. 

­­– Vare sig det politiska styret i Gaza, Hamas, eller på Västbanken, Fatah, har legitimitet eftersom de inte har blivit valda på snart tjugo år. En betydande del av den palestinska befolkningen är unga, vilket innebär att många aldrig har fått möjlighet att rösta, säger Nina Gren. 

En palestinsk opinionsundersökning från september i år visade att 43 procent av den palestinska befolkningen ansåg att varken Fatah eller Hamas var värdiga ledare.

Hamas, terrorklassade av både EU och USA, har under vissa perioder varit mer populära på Västbanken – där de alltså inte styr – än i Gaza. Detta beror troligtvis på att man på Västbanken inte har upplevt det styre och den korruption som associeras med Hamas, menar Nina Gren.

 I stället har man på Västbanken blivit besvikna på ledarskapet i Fatah.

– Det är svårt att med säkerhet säga hur mycket stöd Hamas har i Gaza just nu. Stödet varierar. Vissa stöder kanske Hamas på grund av de israeliska bombningarna, medan andra anser att Hamas är orsaken till dem. Vi kommer inte att veta säkert förrän nya val hålls, säger Nina Gren.

Innan terrordådet visade en opinionsundersökning från Washington Institute, som genomfördes i juli i år, att majoriteten av Gazaborna, 62 procent, ville att Hamas skulle upprätthålla en vapenvila med Israel.

Hot mot alla judar

Terrordådet mot Israel den 7 oktober 2023 har beskrivits som den dödligaste dagen i Israels historia, med en oöverträffad nivå av civila offer: över 1400 döda.

– Inte sedan Förintelsen har så många judar dödats på en dag. Under Jom Kippur-kriget 1973 dödades många judisk-israeliska soldater, men inte civila på det här sättet. Inte heller klassiska pogromer i Tsarryssland på 1800- och 1900-talen kom upp i dessa siffror. Israeler och judar över hela världen är i chock, säger Svante Lundgren, religionshistoriker med fokus på Mellanöstern.

Israel hänvisar till sin rätt att försvara sig mot Hamas angrepp. Landets motivering för att angripa civila mål i Gaza är att terrorister gömmer sig bland civilbefolkningen. Att använda civila som mänskliga sköldar strider också mot den humanitära rätten.

Men även om Israel utfärdar varningar innan de slår till mot civila, befriar det inte den angripande staten från ansvaret att skydda civilbefolkningen, menar Alberto Rinaldi och fortsätter:

– En sak är säker, i den nuvarande konflikten mellan Israel och Hamas har civila fått betala och betalar fortfarande det högsta priset. Båda parter har medvetet åsidosatt principerna i internationell humanitär rätt.

Fler perspektiv från LU-forskare

Forskare från Lunds universitet skriver regelbundet på nyhetssajten The Conversation som publicerar artiklar inom en stor bredd av ämnen.

Här är exempel på artiklar på ämnet Israel och Palestina.  

• Anne Lene Stein: Israel-Hamas war: will the murder of peace activists mean the end of the peace movement?
• Nina Gren: Palestinian conflict: how despair can drive people to violence, even if it puts their lives in danger
• Svante Lundgren: Attacks on Jews always rise globally when conflict in Israel and Palestine intensifies