Även om bara en minoritet av samerna är renskötare så spelar renskötseln en mycket viktig roll inom den samiska kulturen. Nu hotas renens vinterbeten på flera sätt. Skogsbruk påverkar förekomsten av de för renen viktiga mark- och hänglavarna på olika sätt beroende på hur det bedrivs, men har sedan 50-talet bidragit till ett kraftigt minskat lavbestånd. Till detta kommer att varmare, våtare och vildare vintrar kan leda till en ökad frekvens av islagerbildning, något som gör marklavarna oåtkomliga för renen.
– Vi vet ganska mycket om hur och varför renskötselns förutsättningar har förändrats från ett ekologiskt perspektiv. Men hur den miljöförändringen påverkar framväxande rörelser kring hållbarhetsfrågor, vet vi mindre om. Jag vill kasta ljus över vad i den svenska ekonomin och lagstiftningen som skapar problem kring renskötselns vinterbetesmarker och hur aktörer i civilsamhället försöker påverka och åtgärda dessa stressfaktorer, säger David Harnesk, postdoktoral forskare vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
Historiska kamper flätas nu samman
Tidiga resultat från David Harnesk forskning visar att flera historiska kamper håller på att flätas samman, kanske i form av en ny social rörelse på längre sikt. På nationell nivå handlar det främst om samarbeten mellan olika samiska organisationer och miljöorganisationer, men det finns även bredare samarbeten på lokala och internationella nivåer.
– Samer har under lång tid kämpat för att deras rättigheter som urfolk ska respekteras. Något som skiljer rörelsen nu från förr är att de lyckas bättre med att bryta igenom mediebruset och att det finns fler samarbeten i form av allianser och koalitioner.
Samtidigt som David Harnesk studerar sociala rörelser undersöker han också hur historiska händelser och utformandet av den svenska ekonomin har bidragit till att påverka renskötselns vinterbetesmarker.
– Det är tydligt att svenska statens ekonomiska politik och historiska behandling av samer till stor del ligger till grund för vad vi ser idag. Detta perspektiv glöms ofta bort när man till exempel diskuterar utmaningarna renskötseln står inför under vintrarna. Genom min forskning vill jag även synliggöra hur specifika marknadskrafter, lagar och ägardirektiv har haft och har en viktig roll att spela i miljöförändringar.
Han anser att det historiska perspektivet blir extra viktigt att framhålla just eftersom det finns många olika och ibland motstridiga intressen och uppfattningar kring gränslandet mellan miljö-, klimat- och landsbygdspolitik inom lokalsamhällen i norr.
Sociala rörelser representerar en annan kraft än staten och marknaden
– Det är viktigt att studera sociala rörelser eftersom de representerar en annan förändringskraft än staten, marknaden och teknisk utveckling. Jag tror att dessa röster kommer att bli allt högre ju tydligare de verkliga påföljderna av olika typer av hållbarhetspolitik blir för människor.
När de sociala rörelserna blir starkare och mer formaliserade tror David Harnesk att det blir allt viktigare att framhäva historiska skeenden och vad som skapat dagens situation. Det kan bidra till långsiktiga lösningar mellan olika aktörer om man bättre förstår vad som orsakat problemen och vilka typer av avvägningar som vi står inför, menar han.
