Inom såväl svensk som samisk feminism finns flera inriktningar och perspektiv. Ett vanligt synsätt är dock att olika maktordningar, exempelvis genus, sexualitet, klass och etnicitet, samspelar och påverkar individers och gruppers situation i samhället. Inom samisk feminism är även förtryck av urfolk – så väl historiskt som i nutid – en central fråga, menar Ina Knobblock.
– För samer, som under århundraden varit utsatta för en koloniseringsprocess, blir avkolonisering, självbestämmande och försvar av samiskt land och vatten en del av den feministiska kampen, säger Ina Knobblock, som i sin avhandling bland annat analyserat motståndet mot nya gruvor i Sápmi.
– Behovet av att kunna föra vidare språk och kultur till sina barn får en annan och kanske viktigare innebörd för samiska mödrar än för kvinnor i majoritetssamhället, eftersom de ofta kan ta dessa frågor för givna.
Gäller inte detta alla samer, oavsett kön?
– Samisk feminism är inte begränsad till ett fokus på kvinnors samhällsdeltagande, roller eller perspektiv. Samiska kvinnor har dock varit särskilt engagerade i frågor som handlar om att bygga upp urfolkets gemenskap och att föra vidare språket, säger Ina Knobblock. Det finns en diskussion bland samiska feminister om vilka frågor som prioriteras i den samiska kampen för självbestämmande och vilka personer som får bli talespersoner– är det primärt manliga intresseområden och agendor som prioriteras eller inkluderas även kvinnors frågor, exempelvis språkfrågor som kvinnor ofta varit mer engagerade i.
Samiska kvinnor hade en starkare ställning i samhället innan kristendomen, säger Ina Knobblock.
Samiska kvinnor förlorade rättigheter till renskötsel
För samiska feminister är det, enligt Ina Knobblock, också viktigt att förstå hur historien och statliga interventioner har påverkat samiska kvinnor och mäns livsvillkor. Ett exempel är svensk rennäringslag från 1928. Enligt den lagen, som gällde ända fram till 1971, förlorade samiska renskötande kvinnor sina renskötsel-rättigheter om de gifte sig med svenska män. Samiska renskötande män däremot behöll sina rättigheter trots giftermål med svenska kvinnor.
– Samiska feminister lyfter även fram kristendomens inverkan. Exempelvis diskuterar Ina Knobblock laestadianismen, en väckelserörelse på Nordkalotten, och dess inflytande. Vissa forskare menar att laestadianismens stränga sexualmoral har påverkat samiska kvinnors ställning i samhället negativt. Samiska kvinnor hade en starkare ställning i samhället innan kristendomen, säger Ina Knobblock. Samiska trosföreställningar är mer matriarkala och har starka kvinnliga gudagestalter. Exempelvis fördömdes inte utomäktenskapligt sex och barnafödande i samma grad. Kvinnor var även verksamma som helare och botare, verksamheter som blev bestraffade av kyrkan. På det sättet fick kristendomens intåg specifika konsekvenser för samiskt samhälle då det undergrävde samiska, mer matriarkala, praktiker.
Ett tydligt exempel är rasbiologin som beskrev samer som ett underlägset och utdöende folk.
Vill förstå sin egen familjehistoria
Ina Knobblock har själv samiska rötter från Jiellevárre/Gällivare. Hon är uppvuxen i en släkt som vacklat mellan att förneka och erkänna samisk tillhörighet. Det är en erfarenhet som hon burit med sig i skrivandet av avhandlingen:
– För mig personligen har en samisk feministisk analys av förluster av mark, kultur och identitet varit betydande för att förstå min egen familjehistoria och roll som samisk feministisk forskare, säger hon.
– Majoritetssamhällets forskningstradition har en rasistisk historia som har varit skadlig för det samiska samhället. Ett tydligt exempel är rasbiologin som beskrev samer som ett underlägset och utdöende folk. Som forskare är det viktigt att vara medveten om denna historia och inte reproducera den. Istället försöker jag lyfta fram och utgå från samiska perspektiv och kunskapstraditioner, säger Knobblock.
Lyfter samiska traditioner
Ina Knobblock vill genom sin avhandling inte bara förstå historien och samtiden, utan också bidra till att blicka framåt.
– Samisk feminism betonar vikten av motberättelser grundade i samiska erfarenheter, läkandet av koloniala trauman och skapandet av mångfaldiga samiska gemenskaper, säger Ina Knobblock.
En sådan motberättelse, som Ina Knobblock skriver om i sin avhandling, står den samiska konstnären Outi Pieski för. Genom att lyfta fram fram samiska kvinnors duodje/slöjdande, hornhatten Ládjogahpir, framhåller Pieski kvinnors centrala plats inom samisk föreställningsvärld och samhällsgemenskap.
Ytterligare ett exempel på vikten av motberättelser grundade i samiska erfarenheter är, enligt Ina Knobblock, den queersamiska rörelsen som framhåller samiska traditioner som erkänt olika uttryck för genus och sexualitet.
– Hur ska vi förverkliga ett samiskt självbestämmande som inte utesluter eller diskriminerar kvinnor och queera samer? Det är en fråga som samiska feminister lyfter, säger Ina Knobblock.
Om avhandlingen
Genom egna berättelser, analys av film och litteratur samt samtal med andra samiska feminister inom rennäring, politik, konst, aktivism och statlig verksamhet har genusvetaren Ina Knobblock utforskat, belyst och analyserat samiska feminismer.
Avhandlingen Writing-Weaving Sámi Feminisms: Stories and Conversations | lu.se
Fakta urfolk
Benämningen urfolk avser etniska folkgrupper vars förfäder var de första människorna att bebo och göra anspråk på ett visst geografiskt område som eget territorium. Urfolk har i regel eget språk, kultur och sedvänjor som skiljer dem från utomstående folkgrupper. Benämningen brukas huvudsakligen för grupper som delvis eller helt förlorat anspråk på sitt ursprungsområde, vanligen genom migration, kolonisering eller invasion från andra folk. Källa: Wikipedia