Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Drygt 16 EU-miljoner till forskning om decentraliserad infrastruktur

Kulturgeografen Johan Miörner har fått 16,4 miljoner kronor i ett ERC Startings Grants. Foto: Christian Andersson
Kulturgeografen Johan Miörner har fått 16,4 miljoner kronor i ett ERC Startings Grants. Foto: Christian Andersson

Decentraliserad infrastruktur, infertilitet och Alzheimer. Det är forskningsområdena för tre lovande forskare vid Lunds universitet som idag får stöd genom EU:s prestigefyllda ERC Starting Grants. Totalt delar EU ut 8,4 miljarder kronor till 478 forskare runt om i Europa.

De utmärkta forskarna vid Lunds universitet är kulturgeografen Johan Miörner, Camila Consiglio, forskare i systemimmunologi och forskaren om neurodegenerativa sjukdomar Jacob Vogel. Sammanlagt får de dela 50 miljoner kronor. 

Jacob Miörner leder ett projektet Socio-technical modularity and the decentralization of infrastructure : 

Vad handlar forskningsprojektet om?

Projektet handlar om decentraliserade och modulära lösningar för infrastruktur. Storskaliga infrastrukturer med en stark grad av centralisering, för energi, vatten, transporter och matförsörjning, har länge setts som den självklara normen för moderna samhällen. Men i dag testar allt fler städer andra vägar – med mindre, mer lokalt anpassade system som lokala elnät, småskalig avloppsrening, mikromobilitet och kortare livsmedelskedjor.

Vilka problem vill ni lösa inom forskningsprojektet? 

Vi ska studera hur decentraliserade och modulära infrastrukturlösningar ska kunna vinna mark när de på pappret möter starka hinder, såsom inlåsningar i etablerade system eller förlorade stordriftsfördelar. Trenden mot decentralisering blir allt tydligare, men vi saknar fortfarande både teorier och systematisk empirisk kunskap om vilka drivkrafter och mönster som ligger bakom. Mer konkret handlar det om att se hur stora infrastruktursystem kan delas upp i mindre, flexibla moduler som öppnar för lokala lösningar. Genom att kombinera kunskap om hållbara omställningar, ekonomisk geografi och så kallad modularitetsteori vill vi förstå både hur decentralisering blir möjlig – och hur platsens egna förutsättningar spelar in.

Vilken typ av infrastruktur är det ni framför allt ska undersöka och vad är målet för er forskning?

Vi ska jämföra olika typer av avloppshantering, mobilitet och livsmedelsförsörjning i hög- och medelinkomststäder för att sedan försöka formulera en ny teori för decentralisering av infrastruktur. Målet är att bättre förstå vilken roll småskaliga, lokalt anpassade lösningar kan spela för hållbara infrastrukturomställningar och att ifrågasätta den centraliserade modell som dominerat sedan 1900-talets början.

Vad innebär ett ERC Starting Grant för ditt projekt? 

– Att få ett ERC Starting Grant innebär att jag får möjlighet att bygga upp en egen forskargrupp och driva ett ambitiöst projekt under flera år. Finansieringen gör det möjligt att ta större risker och tänka långsiktigt. Det ger de resurser som krävs för att utveckla nya teoretiska perspektiv och samtidigt genomföra jämförande empiriska studier i flera länder. 

Läs om de andra projekten som fått ERC Starting Grant

 

 

 

 

Fakta ERC Starting Grants

Europeiska forskningsrådet (ERC - European Research Council) är Europeiska unionens huvudorgan för finansiering av spetsforskning. ERC Starting Grants ges till lovande forskare som är i början av sin karriär. Sedan anslaget började delas ut år 2007 har Lunds universitet fått 54 anslag, inklusive de tre nytillkomna. Jacob Miörner är den femte samhällsvetaren vid LU som får anslaget. 
Av årets utdelningar har tyska universitet och forskningsinstitut fått flest anslag (99), följt av Storbritannien (60), Nederländerna (44) och Frankrike (41). De mest representerade nationaliteterna bland forskarna är i fallande ordning tyskar, italienare, fransmän och spanjorer och britter på delad fjärde plats. Sverige fick totalt 21 anslag varav åtta gick till forskare verksamma inom life science, åtta inom humaniora och samhällsvetenskap och fem inom naturvetenskap och teknikvetenskap (physical sciences and engineering).

Läs Vetenskapsrådets pressmeddelande