Den upplevda tryggheten i en stadsmiljö är viktig för invånarnas välbefinnande. Det ökar också platsens attraktivitet och viljan hos utomstående att besöka platsen. För handlare och centrumansvariga är trygghet även viktigt att attrahera kunder från andra områden. Ett större geografiskt kundunderlag skapar bättre ekonomi för verksamheten och medför också att olika människor rör sig i och utanför butiken.
– Handlare bygger relationer med de som rör sig i området. Det finns någon i butiken från morgon till kväll varje dag. En livsmedelsbutik med postservice som är öppen stora delar av dagen blir en punkt för många olika sorters tjänster och social interaktion. För invånare som av olika anledningar befinner sig utanför arbetsmarknaden, blir butiken en kontaktyta för relationer och ett sätt att bryta isoleringen, säger Cecilia Cassinger, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation som lett projektet i vilket också Ola Thufvesson och Carin Rehncrona från Institutionen för tjänstevetenskap samt Ulf Silbersky från Platspilot AB medverkar.
Utmaningar för handeln i utsatta områden
Dagligvaruhandeln i utsatta områden har särskilda utmaningar. Förutom att tillgodose utbudet av dagligvaror kan handeln i de utsatta områdena ha trygghetsskapande funktioner genom att vara en plats där många människor möts och känner igen varandra. Det är vanligt att handlarna sponsrar lokala idrottsevenemang och lag, och erbjuder arbete, praktikplatser och sommarjobb till ungdomar i området. Det skapar relationer, lojaliteter och i förlängningen trygghet.
– Medarbetare som själva är från området känner igen många kunder och vet vem som hör hemma var. Samtidigt berättade medarbetarna att det kunde vara jobbigt att bli avbruten i butiksarbetet av familj, vänner och bekanta, säger Cecilia Cassinger.
Arbetsvillkoren är tuffa för medarbetarna. De får själva ta stort ansvar för att upprätthålla rutiner kring trygghetsskapande i de centrummiljöer där de har sin verksamhet. De upplever sitt arbete som meningsfullt och skapar relationer med de som bor i områdena, men har samtidigt utsatts för eller bevittnat hot och våld på sin arbetsplats.
Trots det blir handlarna inte inkluderade i trygghetssamverkan som bedrivs i områdena och handlarna upplever att det förekommer samverkansproblem mellan dem och de kommunala projekten. Det saknas förståelse och insikt i näringslivets villkor.
Resultat från studien
Forskningsprojektets syfte har varit att belysa samarbetsformer för tryggare handel i utsatta områden. Studien kan bidra med ny kunskap om dagligvaruaktörernas betydelse för den upplevda tryggheten i utsatta områden. I rapporten finns även rekommendationer och förslag på samarbetsformer som kan främja handelns roll i trygghetssamverkan, vilket kan vara användbart för handlare och andra aktörer som jobbar med trygghetsarbete i utsatta områden.
Något som handlarna önskar för att öka tryggheten:
- Större närvaro av vakter och polis som snabbt kan gripa in när något händer för att öka tryggheten i butiken och platsen runtomkring butiken.
- Anpassning av sortiment till de lokala kundsegmenten, utveckling av lokala strategier.
- Effektivare samverkan för trygghet mellan polis, fastighetsägare, samt mellan handlare i de enskilda centrumen.
För att främja trygg handel i utsatta områden rekommenderar forskarna att:
- dagligvaruhandlare deltar i trygghetssamarbeten i närområdet.
- dagligvaruhandeln är mer proaktiva i trygghetssamverkan med kommun och polis.
- involvera butiksmedarbetarna i trygghetsarbete.
- anpassa verksamheten till de lokala kundsegmenten.
Om rapporten
"Nya samarbetsformer för främjande av trygg handel i utsatta områden"
Rapporten ingår i Handelsrådets rapportserie.
Läs rapporten i sin helhet (pdf, nytt fönster)
Rapportens författare
Läs mer om rapportens författare. Länkarna går till Lunds universitets forskningsportal.
- Cecilia Cassinger
- Ola Thufvesson
- Carin Rehncrona
- Ulf Silbersky, Platspilot AB (ulf [at] platspilot [dot] se)