Hur kunde detta hända?
– Det vet vi inte ännu, men ingenting verkar ha fungerat. Israel ser ut att ha förlitat sig på sin högteknologiska bevakning av Gaza med begränsad militär närvaro vid de kibbutzer och byar som ligger intill Gaza. Militära förband har istället befunnit sig på Västbanken för att skydda judiska bosättningar. Dessutom har både regering och underrättelsetjänst helt fallerat i sin informationshantering. Det har framkommit uppgifter om att Egypten redan för en månad sedan försökt signalera till premiärminister Netanyahu om att något stort eventuellt var på gång i Gaza.
– Israel har alltsedan Hamas maktövertagande 2007, och den påföljande blockaden, gjort allt för att förstöra terrororganisationens system av underjordiska tunnlar som finns över hela Gazaremsan. Man har fått hjälp med spårningssystem från USA men det är helt klart att detta inte varit tillräckligt. Israel har också försökt begränsat införseln av betong för att sätta stopp för tunnelbyggandet.
Vilka kan sätta press på Hamas att trappa ner våldet och släppa de över 150 civila och soldater som tagits som gisslan?
– Qatar och Egypten har tidigare haft inflytande över Hamas och så även Turkiet. Men som det ser ut nu tror jag inte att de kommer att lyckas. Israel är inte intresserat av en vapenvila i detta läge. De säger att deras mål är att krossa Hamas.
– Israel kommer inom kort att inleda en markoffensiv i Gaza men det är oklart hur omfattande och länge den kommer att pågå. När det gäller gisslan är flera av dem kvinnor, barn och äldre. Deras familjer och vänner är desperata och djupt oroade över utvecklingen. Nu pågår en dragkamp mellan anhöriga till gisslan och mer hårdföra krafter inom den israeliska regeringen. Till de senare hör Itamar Ben Gvir, minister med ansvar för nationell säkerhet och och Bezalel Smotrich, finansminister. De tillhör den mest hårdföra extremhögern i Israel, och vill i första hand prioritera att förgöra Hamas.
Sätter inte Gazas befolkning press på Hamas? De drabbas ju hårt av Israels bombningar
– Hamas utövar ett auktoritärt styre i Gaza-remsan vilket innebär att andra politiska grupper såsom al-Fatah inte kan verka där. Men det finns också många palestinier som stödjer vad som beskrivs som Hamas väpnade kamp och motstånd mot staten Israel. Nu när omfattande israeliska flygbombningar inletts fokuserar civila palestinier huvudsakligen på överlevnad och finna skydd i ett område som till ytan är mindre än Oslo, cirka 380 kvkm.
Finns det någon som skulle kunna sätta press på Israel att minska bombningarna i Gaza?
– Ingenting just nu tror jag. För Israels försvarsmakt är det helt nödvändigt att återställa förtroendet bland den israeliska befolkningen samt visa på dess avskräckningsförmåga. Dessutom har Israel blivit angripet, och USA och Europa betonar landets rätt till självförsvar. Men omvärlden ligger dock på, betonar proportionalitetsprincipen, dvs, vikten av att undvika övervåld samt respektera krigets lagar.
Vad styr händelseutvecklingen just nu?
– Den israeliska regeringen har nu skapat ett krigskabinett och en nationell samlingsregering med delar av oppositionen för att öka legitimiteten och den operativa förmågan att föra krig. Den israeliska försvarsmakten mobiliserar för en markoperation men oklart om syftet är att skapa en tillfällig säkerhetszon i norra Gaza, eller om den kommer bli mer omfattande och långvarig. Oavsett vad är detta mycket riskfyllt och kommer troligtvis resultera i ett katastrofalt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Gaza. Just nu finns redan flera hundratusentals palestinier på flykt. Humanitärt bistånd såsom vatten, el och mediciner har begränsats. Gränsen mot Egypten är också stängd men försök görs av FN och USA för att skapa en humanitär korridor.
Hur stor är risken att kriget sprider sig?
– Den risken finns och beror på hur den humanitära situationen i Gaza och den israeliska markoffensiven utvecklar sig. Det sker redan beskjutning i norr mellan Israel och Hizbollah i Libanon. Våldet har även spridits till Västbanken och Jerusalem och det finns även risk för större regional spridning.
Expertlista
Se expertlista över forskare som kan kommentera Israel/Hamas-kriget (lu.se)
Om Karin Aggestam
Karin Aggestam är professor i statsvetenskap, föreståndare för Centre for Advanced Middle Eastern Studies (CMES) och vetenskaplig koordinator för Strategic Research Area (SRA) Middle East in the Contemporary World (MECW).