Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ändrade renlighetsideal i klimatkrisens spår?

Vi använder mycket vatten, energi och tvättmedel för att passa in i ett förväntat renlighetsideal snarare än för att klara hygienen. För att snabba på beteendeförändringar förespråkar en ny avhandling att energiförbrukningen på exempelvis tvätt- och diskmaskiner synliggörs.
Person som duschar.
Att duscha varje dag kanske inte anses social accepterat framöver? En ny avhandling spår förändrade renlighetsideal. Bild: MostPhotos.

Många vill minska sin klimatbelastning men känner frustration över att de inte vet vad som är smartast att satsa på. Enligt en ny avhandling är en förklaring att en stor del av vår miljöpåverkan är osynlig, gömd i vardagsrutiner såsom tvätt, dusch och diskning. 

– Hade vi haft koll på hur mycket vatten och energi det faktiskt går åt till att köra en tvätt tror jag vi skulle tänka efter några varv och istället tvättat mera sällan och börjat punkttvätta eller vädra kläder i större utsträckning, säger Tullia Jack, som vid Lunds universitet nyligen disputerat på en avhandling i sociologi om renlighetsideal och energikonsumtion. 

Sedvänjor och ideal omdefinieras i små steg, hela tiden. I samtal eller när någon börjar agera annorlunda. Om ett nytt beteende är i samklang med samhälleliga behov kan det snabbt ”smitta”. Ett synliggörande skulle snabba på en förändring omkring sedvänjor och ideal, exempelvis renlighetsideal, är Tullia Jacks slutsats. 

Ett sätt kan vara att förse tvättmaskiner, duschar och andra apparater med en taxameter som visar hur mycket energi som löpande används, föreslår hon. Eller, apropå klimatpåverkan överlag, varför inte skriva ut koldioxidutsläppen på flygbiljetten? På samma sätt som vissa restauranger skriver ut koldioxidutsläppen på menysedeln.

Tullia Jacks resultat visar att andras åsikter – eller snarare, det vi tror att andra tycker - spelar en stor roll i vad vi gör. Eftersträvan att uppnå ett visst ideal, exempelvis renlighetsideal, och bli accepterade socialt styr vår energikonsumtion. Om vi har en utsatt klassposition är vi extra noggranna med att hålla oss till gängse konventioner. 

– Till exempel jag intervjuade en ensamstående mamma som skulle aldrig skulle låta sitt barn gå till skolan utan rena kläder på, medan andra föräldrar tyckte att det var ok med småsmutsiga kläder då och då.

Till följd av ökad medvetenhet om behovet att dra ner på vatten- och energikonsumtion samt koldioxidutsläpp kommer det så småningom att bli socialt sanktionerat att tvätta mindre ofta och kanske inte ha det tipp topp-rent överallt, spår hon.

– Och det kommer att anses ok, kanske till och med positivt, att köra runt i en småskitig bil. Den fungerar ju precis lika bra att köra i. 

Så här gick forskningen till:
14 personer djupintervjuades och 57 deltog i fokusgrupper om tvätt- och renlighetsvanor. Tullia Jack har också studerat representationer av renlighet i tidskrifter från 1980 talet och framåt, hushållens vatten- och energiförbrukning över tid samt hur mycket tid hushållen lägger ner på dessa sysslor.

•    Läs mer här http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/negotiating-conventi...

Senaste nyheter

2019-02-15

Sätt rimliga mål för träningen

Sätt rimliga mål för träningen
2019-02-15

Perspektiv på samtiden

Perspektiv på samtiden
2019-02-06

"Plastdebatten måste nyanseras"

"Plastdebatten måste nyanseras"
2019-01-22

Politik: Hårda ord ingen slump

Politik: Hårda ord ingen slump
2019-01-21

Ändrade renlighetsideal i klimatkrisens spår?

Ändrade renlighetsideal i klimatkrisens spår?