Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Våldet vi inte tar på allvar: Psykisk misshandel och kvinnor som slåss

Porträttfoto.
Psykologiprofessor Sverker Sikström är huvudförfattare till artikeln "What you say is what I hear". Foto: Kennet Ruona

Vi har svårt att förstå allvaret i psykisk misshandel och i kvinnors våld mot män. En ny studie från Lunds universitet visar på stora skillnader i hur den våldutsatte respektive omgivningen värderar olika typer av misshandel.
- Vi hoppas att studien kan ligga till grund för en mer rättvis bedömning av våldsbrott, säger forskningsledaren.

Fysiskt våld uppfattas ofta som värre än psykiskt av omgivningen. Samma sak gäller för våld utfört av kvinnor respektive våld utfört av män. När en man blir slagen av en kvinna anses det inte lika allvarligt som vice versa. Detta kan bero på den utsattes svårighet att sätta ord på upplevelsen.

Lundaforskare lät 113 personer som utsatts för psykiskt och fysiskt våld i en nära relation skriva om upplevelserna och därefter gradera dem på en skala. Texterna lästes av 340 personer som även de värderade allvaret i händelserna. Det visade sig att de som upplevt det psykiska våldet värderade brotten som allvarligare än de som läste om dem. När det gällde berättelserna om fysiskt våld var läget det motsatta: de som läst om händelserna graderade våldet som allvarligare än de som själva utsatts.

– Vi fokuserar ofta på hur farligt det fysiska våldet är och glömmer dem som utsatts för psykisk misshandel, säger artikelns huvudförfattare Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet. Detta kan helt enkelt bero på kommunikationsproblem där vi har svårt att sätta oss in i hur mycket människor faktiskt lider av psykiskt våld.

Företeelser som social isolering, verbal aggression, hot, rädsla, kontrollerande beteende, trakasserier, stalking, förolämpningar, förödmjukelse och ärekränkning är, enligt Lundaforskarna, exempel på psykiskt våld som uppges allvarligare än att bli slagen, sparkad, knuffad, biten, klöst eller annat fysiskt våld.

– Det är helt enkelt svårare för den drabbade att förmedla allvaret i det psykiska våldet. Och därmed för omvärlden att förstå sig på det, säger Sverker Sikström.

Kön avgörande för hur våld uppfattas

I en annan del av studien undersökte Lundaforskarna könets betydelse för hur fysiskt våld uppfattas. Detta gjordes genom att byta plats på kvinnliga och manliga förövares och offers namn. Precis som forskarna hade utgått från i hypotesen, så klassificerades våldet som värre om det utförts av en man mot en kvinna, än tvärtom.

– Vi hoppas att vår studie kan ligga till grund för en mer rättvisande bedömning av våldsbrott där hänsyn tas till kommunikationssvårigheter och förutfattade meningar baserade på kön, säger Sverker Sikström.

Artikeln What you say and what I hear – Investigating differences in the perception of the severity of psychological and physical violence in intimate partner relationships är publicerad i PLOS ONE.

Författare är: Sverker Sikström, Mats Dahl, Hannah Lettmann, Anna Alexandersson, Elena Schwörer, Lotta Stille, Oscar Kjell, Åse Innes-Ker, Leonard Ngaosuvan (Samtliga från Lunds universitet utom den sistnämnde från Linköping universitet).