– Det är ett viktigt beslut eftersom ursprungsbefolkningar nu kan få laglig rätt till omtvistade traditionella landområden. Det skickar också en signal till organisationer och samhällen i andra länder om att Brasilien respekterar ursprungsbefolkningens lagstadgade rättigheter, säger Torsten Krause, universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS.
– Vad gäller biologisk mångfald är det också positivt eftersom skogen generellt mår bättre och avskogningen är betydligt mindre när den tas om hand av ursprungsbefolkningar. Det sker också mindre gruvbrytning i dessa områden vilket är bra för att skydda hotade arter och känsliga miljöer.
Nytt politisk styre en positiv utveckling
Jämfört med läget under tidigare presidenten Jair Bolsonaro, som drev en aktiv politik för att utvidga avskogningen och öka expansionen av jordbruk och gruvor i Amazonas, har situationen för ursprungsbefolkningar och biologisk mångfald i landet blivit bättre sedan Lula da Silva vann valet 2022, menar Torsten Krause. Vid Amazonas Summit i augusti, där ledare från åtta länder som täcks av Amazonas deltog, antogs även en gemensam deklaration om att förhindra att Amazonas regnskog förstörs. I juni trädde EU:s avskogningslag i kraft, med syfte att förhindra att EU-länder handlar med varor (kaffe, kakao, soja, palmolja, nötkreatur, gummi och timmer) som bidrar till avskogning i exempelvis Amazonas.
– Trots att mycket positivt händer kvarstår problemet att efterfrågan på de produkter som bidrar till avskogning är stor. Det finns alltid företag och länder utanför Europa som vill köpa produkter som soja, palmolja, kakao eller kaffe. Om omvärldens efterfrågan förblir densamma, eller går upp, kommer även trycket på ekosystemen att bli högre, säger Torsten Krause.
Han framhåller att den gröna omställningen också kan komma att driva på den negativa utvecklingen eftersom efterfrågan på mineraler som litium och koppar kommer att öka. Gruvbrytning har stor miljöpåverkan och bidrar ofta till negativa konsekvenser för lokalsamhällen.
Problemen förflyttas till andra länder
Torsten Krause befarar att beslutet från Högsta domstolen kan medföra att avskogning för jordbruk och gruvdrift ökar i Brasiliens grannländer.
– Jordbruks- och gruvsektorn i regionen är stark och kommer att driva på för att hitta nya sätt att expandera.
Som exempel lyfter Torsten Krause det som skedde för 15 år sedan när Brasilien införde lagar för att minska avskogningen: då flyttade många jordbruksföretag till Bolivia och Paraguay, där de skövlade stora områden skog för att expandera boskapsskötseln. I själva Brasilien är det ekosystemet och savannen Cerrado som har blivit mest påverkat av sojaindustrin.
Sverige bör följa Brasiliens exempel
– Vi måste kanske börja ifrågasätta om det är en rättighet att ha en elbil och en fortsatt hög konsumtion, oavsett om vi lyckas minska avskogningen för de produkter vi importerar till Europa. En grön omställning bör även vara en rättvis omställning och såsom utvecklingen ser ut nu kommer konflikterna kring land med all säkerhet att öka. Om inte i Brasilien, så i andra länder som inte har denna sorts progressiva lagstiftning och politisk vilja.
Inte minst Sverige - där Europas enda ursprungsbefolkning, samerna, bor - har mycket att lära av vad som nu händer i Brasilien fortsätter han. Sverige har exempelvis inte anslutit sig till ILO (International Labour Organization) Konvention om ursprungsfolk och stamfolk, (ILO-169), men förbundit sig att följa FN:s urfolksdeklaration. ILO ställer krav på att den mark som ursprungsbefolkningar traditionellt har ockuperat ska erkännas och respekteras.
– Det är anmärkningsvärt att Sverige ännu inte har ratificerat ILO-konventionen. Brasilien visar att om man vill förvalta förnybara resurser på ett hållbart sätt, kan det göra stor skillnad att ge rättigheter till dem som har ockuperat marken under en lång tid.
Om Torsten Krause
Torsten Krause är universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS.
Torsten Krauses profil i Lunds universitets forskningsportal
Bakgrunden till beslutet
Den högsta domstolens beslut ger ursprungsbefolkningen rätt att få traditionella landområden avgränsade och titulerade, även om de inte fysiskt ockuperade dem innan den 5 oktober 1988, dagen för antagandet av Brasiliens konstitution. Motståndare till beslutet ville istället att dessa områden skulle betraktas som privatpersoners eller statens egendom. Beslutet ger ursprungsbefolkningen större möjligheter och rättigheter till traditionella landområden.