Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Många frågor kvarstår med ny klimatskadefond

Foto från COP27. Ett antal personer står med plakat i händerna med texten "Deliver Loss + Damage".
Emily Boyd menar att det är viktigt att det blir nya pengar som finansierar fonden, snarare än att pengar omfördelas från klimatanpassningsåtgärder. Bild: UNFCCC COP27, 2022. Kiara Worth.

På COP-mötets första dag i Dubai togs ett formellt beslut om att inrätta en fond för att stötta utvecklingsländer att hantera klimatskador. En pragmatisk framgång för klimaträttvisa menar hållbarhetsprofessorn Emily Boyd som nu hoppas att även Sverige ska följa efter med löften om finansiellt stöd.

Emily Boyd, professor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, är en av få experter i Sverige på klimatrelaterade förluster och skador, som benämns som loss and damage i klimatförhandlingarna. Hon befinner sig just nu på FN:s klimatkonferens COP28 för att delta i olika evenemang kopplade till detta forskningsområde.

Under flera år har Emily Boyd följt utvecklingsländers och civilsamhällets kamp för att få ersättning för förluster och skador orsakade av ett förändrat klimat, och hon är glad att fonden nu inrättas, till en början under Världsbanken. Bidrag till fonden är frivilliga, där länder kan välja att bidra med pengar.

Samtidigt återstår enligt henne många obesvarade frågor som snarast måste redas ut, som exempelvis: vilka typer av förluster och skador ska omfattas; i vilken utsträckning ska landet ha drabbats? Hur ska pengarna betalas ut? Ska Världsbanken administrera fonden också på sikt?

Detta är centrala pusselbitar för att fonden ska kunna göra skillnad för klimaträttvisa menar hon, och viktiga att lösa snabbt, inte minst då FN:s meteorologiska organisation WMO:s rapport Global Climate bekräftar att 2023 kommer att bli det varmaste året sedan mätningar inleddes.

Definition av förluster och skador viktigt 

– Just hur vi definierar klimatrelaterade förluster och skador kommer att bli viktigt för hur stödet kommer att betalas ut. Från civilsamhället vill man att detta ska definieras på lokal nivå, och att olika grupper själva kan ringa in vad de ser som de största skadorna, snarare än att det bestäms av andra aktörer, säger Emily Boyd.

– Det är också viktigt att det blir nya pengar som finansierar fonden, snarare än att pengar omfördelas från klimatanpassningsåtgärder. Det måste vara ytterligare medel som tillkommer.

Själv forskar Emily Boyd om icke-ekonomiska förluster och skador orsakade av klimatförändringarna. De omfattar immateriella skador såsom förlust av kulturarv, traditioner och identitet. På sikt hoppas hon att kompensation för dessa förluster också skulle kunna ingå i fonden, något som kan bli en utmaning menar hon, då dessa kan bli ännu svårare att definiera och komma överens om.

– Att förlora sitt hem är inte bara en materiell förlust men kan också medföra att du förlorar din kultur, ditt sätt att leva, kunskap och viktiga nätverk, speciellt om du måste flytta för gott eller om din omgivning förändras drastiskt, exempelvis om regnskogen försvinner. Dessa förluster är minst lika viktiga som de materiella skadorna som extremväder orsakar.

Vill att Sverige följer efter 

Liksom många andra påtalar Emily Boyd också att fonden i nuläget är alldeles för liten i jämförelse med vad som faktiskt behövs. Behovet väntas uppgå till 400 miljarder dollar om året men än så länge kommer de utlovade summorna inte i närheten av det. Exempelvis har värdnationen för klimatkonferensen, Förenade arabemiraten, utlovat 100 miljoner dollar, liksom Tyskland, medan EU har utlovat 25 miljoner euro och USA 17,5 miljoner dollar.

Hon hoppas också att Sverige följer efter grannländerna Norge, Danmark och Finland som i skrivande stund har utlovat finansiellt stöd till fonden.

– Om Sverige ställer sig bakom fonden är det en viktig markering att regeringen ser klimaträttvisa som en ledstjärna. Samtidigt måste diskussionerna om att fasa ut fossila bränslen fortsätta. Det är viktigt att vi fokuserar på att minska koldioxidutsläppen och att vi inte använder fonden som en ursäkt för att inte göra något. Fonden måste ta itu med de förluster och skador som redan inträffar, säger Emily Boyd.


Om COP

Världens länder möts en gång om året på FN:s globala klimatkonferens, COP (Conference of the Parties). COP28 pågår mellan 30 november och 12 december i Dubai, Förenade arabemiraten.


Fonden för klimatskador

Beslutet att inrätta fonden som ska stötta utvecklingsländer att hantera klimatskador togs under den första dagen av COP28, den 30 november 2023. Ett antal länder har utlovat medel till fonden, bland annat Förenade arabemiraten som har lovat 100 miljoner dollar, liksom Tyskland. EU har utlovat 25 miljoner euro och USA 17,5 miljoner dollar.


Loss and damage

Loss and damage handlar om hur man ska kompensera för permanenta klimatrelaterade skador som inte går att förebygga. Det kan röra sig om önationer i Stilla havet som försvinner när havsnivåerna stiger, eller om åkerjord som blir obrukbar på grund av torka. Ibland måste hela befolkningar flytta. Det omfattar även det som förstörs men går att återställa, som exempelvis ekosystem. 


Emily Boyd

Emily Boyd är professor inom hållbarhetsstudier och föreståndare för LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies.

Läs mer om Emily Boyd i Lunds universitets forskningsportal