Kommunikatörerna i svenska organisationer har blivit fler. Utvecklingen syns exempelvis i föreningen Sveriges kommunikatörer vars medlemsantal vuxit med omkring 450 procent sedan 1985. I dag är mer än 5500 personer anslutna till organisationen.
Den växande kommunikatörskåren är ett återkommande ämne för debatt. Särskilt inom offentlig sektor anses de av kritiker bidra till en onödigt stor och dyr administration. Men en forskningsrapport från Institutionen för strategisk kommunikation visar att kommunikatörer är uppskattade och efterfrågade på svenska myndigheter.
Rapporten bygger på intervjuer med 81 chefer, kommunikatörer och andra anställda vid Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lunds universitet och VA Syd. Forskarna påpekar att en del av kritiken mot kommunikatörerna bottnar i att de har otydliga roller och kompetenser. Detta upplevs också inom kåren. Kommunikatörerna själva har svårt att enas om vad de kan och bidrar med, vilket väcker frustration och försvårar interaktionen med kollegor.
En bidragande faktor till oklarhet är att yrkestiteln ”kommunikatör” omfattar olika roller och kompetenser. Medarbetare vid de fyra myndigheterna är i alla fall överens om att kommunikatörernas kärnkompetens är att formulera målgruppsanpassade budskap och välja hur och var de förmedlas. Att skapa material med budskap brukar ingå i vad som kallas för kommunikatörens operativa eller tekniska roll.
– Vi var förvånade över att även kommunikatörerna ser på sin kärnkompetens som teknisk snarare än strategisk. Den professionella identiteten är alltså fortfarande till stor del definierad i en operativ roll, säger Charlotte Simonsson, som författat rapporten med Rickard Andersson och Mats Heide.
– Men om kommunikation ska bli än mer värdeskapande och professionaliseringen av yrkesrollen ska kunna fortsätta finns det fog att fundera på om inte synen på kommunikatörernas kärnkompetens måste utvidgas.
Forskarna skriver att om yrket ska fortsätta att utvecklas och professionaliseras behöver kommunikatörer utveckla kompetenser som omvärldsanalys, förändringsledning och utvärdering av kommunikationsinsatser. De bör också anta strategiska roller som kompletterar den skapande, operativa rollen.
Att producera innehåll, bygga kanaler och leverera beställt material är viktigt, men uppfattas ha lågt strategiskt värde. Att stötta chefers och andra kollegors kommunikation anses ha något högre strategiskt värde.
– Den stödjande rollen är efterfrågad och uppskattad, men också otydlig och en källa till irritation i organisationen. Det som kanske ändå kan beskrivas som kärnan i att stödja är när kommunikatörer inte själva är de som kommunicerar utan faciliterar och vägleder andras kommunikation, säger Rickard Andersson.
Forskningen bakom rapporten visar att verksamhetsutveckling anses ha högst strategiskt värde. För kommunikatörer innebär det att ta en ledande roll i att driva organisationens kommunikation i interaktion med kollegor, kunder och medborgare.
Rapportförfattarna understryker att kommunikatörer inte ska överge produktion, utan införliva de två strategiska rollerna i balans med den skapande.
Rapporten
Forskarna
Läs mer om rapportförfattarnas forskning i Lunds universitets forskningsportal: