I konsten handlar plast oftast om nedskräpning

Plastsaker sorterade efter färgskala på en sandstrand
Plastkonst illustrerar ofta problem som nedskräpning eller engångsanvändning. Bild: Pixabay.

Ett sår i naturen, billigt skräp och farligt för djur och människor. Så presenteras plast i visuell konst och fotografi världen över, enligt en ny studie. Men vissa problem gestaltas inte enligt forskarna.

Konst och kultur har stor kraft att driva förändring och belysa problem. I en tid av digitalisering och spridning via sociala medier blir denna kraft ännu större, och konsten har nu fler möjligheter att nå nya grupper och delar av samhället.

– Inte bara etablerade konstnärer, utan också privatpersoner kan nu påverka och skapa förändring genom konstverk och fotografier. Om andra delar av samhället, som politiker, industri och intresseorganisationer, börjar uppmärksamma flera aspekter av plastproblemet, tror jag att vi på sikt kommer att få se en mer varierad plastkonst. Fler problemställningar tror vi kan bidra till mer kunskap och ett mer insiktsfullt engagemang, säger Moa Petersén, verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet.

Tillsammans med fyra forskarkollegor har hon i en studie identifierat fem sammanlänkade problem kopplade till samhällets användning av plast: materialets toxicitet, engångsanvändning, beroendet av fossila råvaror, plastens långa varaktighet, samt den nedskräpning som plasten ger upphov till. 35 olika konstverk och utställningar analyserades för att se vilka element eller problem kopplade till plast som presenterades i verken. Studien presenteras i tidskriften Global Sustainability.

Nedskräpning och engångsanvändning

Resultaten visar att en majoritet av verken lyfter fram element som nedskräpning och engångsanvändning. Många verk lät också ana att det är vår konsumtion och vårt sätt att hantera plast som är de främsta orsakerna till dessa problem. Konstverken fokuserade däremot mindre på kopplingen mellan plast och klimatförändringar, överproduktion, materialets toxicitet och återvinning.

– Det är intressant att titta på hur konstverken politiserar och ramar in plasten. Vilken känsla vill de väcka? Fotografer som Burtynsky, som dokumenterar människans användning av fossila bränslen i vackra, storskaliga motiv av fabriker, oljetankar och skrottippar, och Jordan, som dokumenterar fåglar med plast i magen, tycks vilja balansera det vackra med det skrämmande för att skapa en reaktion och ett ifrågasättande hos åskådaren, säger Moa Petersén.

Ett annat exempel som lyfts fram i studien är fotografen Eduardo Leals konstverk ‘Plastic trees’. Det är en serie foton som avbildar träd i Anderna i Bolivia. Fotografierna lyfter fram hur miljontals plastpåsar, som efter att ha färdats med vinden och trasslat in sig i inhemska träd och buskar, förstör landskapet och kan skada regionens djur.

Att det är just nedskräpning, framförallt i marina miljöer, som lyfts fram i många av konstverken menar forskarna inte är särskilt överraskande. Dels finns plast överallt i naturen, på obebodda öar i Stilla havet, i Arktis havsområden och i närmaste park eller grönområde. Dels är nedskräpning en av de problemställningar som politiken lyfter upp som viktig, till exempel genom EU-direktivet om engångsplastartiklar som just lägger fokus på att minska plastläckage i marina miljöer.

– Plast i naturen är så visuellt fel. Det är lätt att se varför konstnärer och fotografer väljer att lyfta just detta i sin konst, speciellt om de vill politisera konsten. Verken visar vidare hur samhällets inramning av plastproblemet avspeglar sig i vilka aspekter som blir tematiserade i konsten, säger Moa Petersén. 

Skymma eller normalisera problem

Men gör det något att konsten tar upp just dessa element, eller att den till och med förskönar aspekter av plasten? Konsten är ju fri och konstnärer och fotografer har rätt att representera och tolka sin omvärld på de sätt som de själva vill.

Medförfattaren Karl Holmberg och Moa Petersén reflekterar:

– Ibland kan det vackra skymma eller normalisera problem. Det blir särskilt tydligt i Burtynskys estetiska, väldigt vackra fotografier, som också används av oljeföretagen själva för att visa upp sin verksamhet. Trots att konsten får närma sig plasten på vilket sätt den vill, hade vi tyckt att det skulle vara intressant att se en större komplexitet, där fler aspekter av plast lyfts fram, säger Karl Holmberg, verksam vid statsvetenskapliga institutionen.

– Ett annat problem är att fokus läggs på oss som konsumenter i många av dessa representationer. Det är vi som ska lösa plastkrisen genom att använda mindre plast, låta bli att slänga plastprodukter och bli bättre på att återvinna. Ansvarsfrågan kommer i skymundan och då blir det svårt att driva igenom storskalig förändring, avslutar Karl Holmberg.

Artikeln är skriven inom ramen för forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, som leds från Lunds universitet och finansieras av Mistra, Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning.

Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Global Sustainability:
Making visible, rendering obscure: reading the plastic crisis through contemporary artistic visual representations

Kontakt

Moa Petersén
Tel: 0704884481
moa [dot] petersen [at] kultur [dot] lu [dot] se

Karl Holmberg
Tel: 0730937337
karl [dot] holmberg [at] svet [dot] lu [dot] se