Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Dags att sluta prata om klimatet?

Fotomontage: skogsavverkning och porträttfoto på Emily Boyd.
Om klimatet fortsätter att vara enbart en miljöfråga tror Emily Boyd att vi kommer att se mer motstånd mot politiska beslut att begränsa utsläppen. Foto: Unsplash och Peter Frodin.

En varmare värld påverkar hälsan, jobben, migrationen och välfärden. Vi kan inte längre prata om klimatet som en separat fråga, anser hållbarhetsprofessorn Emily Boyd.

– Klimatförändringar har länge setts som något separat från samhället. Man talar ofta om negativa effekter på vår naturliga miljö snarare än om hur ett förändrat klimat kan komma att påverka vår vardag. Det gör att många människor, kanske framförallt här i Europa, har svårt att koppla klimatet till sin egen situation, säger professor Emily Boyd, föreståndare för Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS. 

Hon menar att vi istället måste prata mer om hur klimatet kan påverka hälsa, jämlikhet, jobb, migration, konsumtionsmönster och polarisering. 

– Vad politiker beslutar spelar stor roll för hur snabbt vi får ner utsläppen. Men politiker måste ha väljarnas stöd för att sedan bli omvalda. Därför måste klimatet komma högre upp på väljarnas prioriteringslista.

– I Sverige är sjukvård och invandring några av väljarnas viktigaste frågor. Jag tror att vi måste visa, och tydligare kommunicera, hur dessa saker hänger ihop med klimatet för att få upp klimatfrågan på agendan. Ett sätt att vi kan göra det på är att forska på kopplingen mellan hållbarhetsmålen och klimatfrågan, exempelvis målen om god hälsa och minskad ojämlikhet, och lyfta fram spänningar mellan målen.

Om klimatet fortsätter att vara enbart en miljöfråga tror Emily Boyd att vi kommer att se mer motstånd mot politiska beslut att begränsa utsläppen, som i fallet med den höjda bensin- och dieselskatten i Frankrike som utlöste stora demonstrationer 2018.

Juridiska processer för klimatet 

Emily Boyd ser dock också att det finns en ny ”trend” där fler och fler grupper, framförallt unga, mobiliserar sig genom protester men också genom att driva juridiska processer mot stater för att de inte gör tillräckligt för att stoppa klimatkrisen. Nederländerna har på grund av detta tvingats skärpa sin klimatpolitik och den franska staten har fällts för klimatpassivitet. 

– Juridiska processer och mobilisering är något vi troligtvis kommer se mer av i framtiden, som en reaktion mot politikernas bristande förmåga att driva en mer kraftfull politik och följa de överenskommelser, såsom Parisavtalet, som de faktiskt redan åtagit sig att följa. 

Ökad polarisering mellan olika grupper

Emily Boyd tror att motsättningarna mellan ungas viljor och krav på en hårdare klimatpolitik och äldre generationers prioriteringar, liksom den mellan olika politiska läger, och mellan stad och land kan leda till ökad polarisering i samhället. Därför måste man öppna upp för dialog om vad de samhälleliga konsekvenserna av att hantera ett förändrat klimat kan bli, som ett sätt att skapa en bred samsyn ibland olika grupper.

– Människor måste vilja göra en omställning till något annat. Här kan vi göra ett stort bidrag som forskare genom att lyfta fram klimatförändringarnas effekter, inte bara på miljön utan på alla delar av människors liv. Vi kan också belysa hur olika grupper ser på klimatförändringar och försöka förstå vad som kan få individer att vilja göra en förändring. 

Budskap som leder till förändring

Retoriken som används för att beskriva klimatförändringarnas effekter måste också förändras, anser hon. Att som FN:s generalsekreterare António Guterres tala om att vi står på randen av en avgrund skapar klimatångest snarare än en vilja att agera för klimatet. 

– Jag, och många klimatforskare med mig, anser att vi måste börja tala i termer av en kollektiv omställning, inte om undergång. Snarare än att kommunicera oro kan vi bidra genom att lyfta fram lösningar vi kan stå bakom och ta ansvar för.

Samtidigt är det viktigt att lyfta fram hur brådskande det är att agera, menar hon. 2020 var ett av de tre varmaste åren sedan mätningar inleddes, och en färsk rapport visar att Amazonas mellan 2010 och 2019 läckte ut mer koldioxid än den lagrade, och att regnskogen på sikt kan upphöra att vara en regnskog.

Just Emily Boyds egen forskning handlar om att undersöka vem som drabbas av klimatförändringarna, och hur de drabbas. Icke-ekonomiska förluster och skador på grund av ett förändrat klimat är speciellt viktiga att dokumentera ur ett klimaträttviseperspektiv. Tydligt är att ekonomiskt och socialt utsatta grupper drabbas hårdare än andra delar av samhället av orkaner, torka, värmeböljor och översvämningar samt mer långsamma förändringar som havsnivåhöjningar, temperaturökningar, havsförsurning, landdegradering och förlust av biologisk mångfald.

– Att lyfta fram hur klimatförändringar påverkar det som ligger till grund för människors identitet, kultur, sätt att leva och förhålla sig till världen tror jag är ett värdefullt sätt att visa hur klimatet påverkar mer än bara miljön. Om människor måste flytta eller förlorar sina jobb påverkar det deras sätt att se på sig själv och även deras mentala hälsa. Men vi måste också belysa sätt att vända denna utveckling, tex genom att bättre förstå de nya samhällsvillkoren som klimatkrisen öppnar upp, avslutar hon.

Porträttfoto.

Emily Boyd

Emily Boyd är professor i hållbarhetsstudier och föreståndare för Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS. Hon är en ledande samhällsvetare med bakgrund inom internationell utveckling och miljö och klimatförändringar. Hennes forskning fokuserar på tvärvetenskapliga kopplingar mellan fattigdom, försörjning, och resiliens i förhållande till globala miljöförändringar.

Läs mer om Emily Boyd på lucsus.lu.se