Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Arbete mot diskriminering på jobbet möter motstånd

Illustration med massa olika ansikten.

Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare i organisationer där man anställer personal genom egna nätverk och betonar förmågan att ”passa in”.
- Det finns ett påtagligt motstånd på många arbetsplatser mot att arbeta aktivt mot diskriminering. Det säger psykologen Martin Wolgast som tillsammans med Sima Nourali Wolgast har gjort en stor kartläggning av rasism i arbetslivet på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm.

Att diskriminering utifrån hudfärg förekommer på den svenska arbetsmarknaden är ett faktum, det har flera tidigare studier visat. Den här studien undersöker alltså inte om diskriminering förekommer utan fokuserar på hur rasifierade skillnader uppkommer och reproduceras – trots att en majoritet tar avstånd från rasism och diskriminering.

– Rasism är ett mycket komplext fenomen och handlar bara i undantagsfall om den traditionella bilden av öppen och grov rasism som få vill bli förknippade med, säger Sima Nourali Wolgast, psykolog och expert på diskriminering. 

Resultatet visar på ett samspel mellan relaterade processer som verkar på individ-, organisation- och samhällsnivå, och som tillsammans bygger upp och förstärker de ojämlikheter vi ser på arbetsmarknaden.

Många rädda att göra fel

– Vi behöver flytta fokus från om handlingen sker med avsikt till vad den får för effekt. Många är rädda för att säga och göra fel, vilket leder till att vi låter bli att göra något alls. Då medverkar vi till att rådande ojämlikhet kan fortgå. En viktig ingång i förståelsen av strukturell rasism är att den ofta är omedveten och genomsyrar samhällets olika delar, säger Katarina de Verdier, Länsstyrelsen Stockholms projektledare för uppdraget att motverka rasism på arbetsmarknaden.

Rapporten bygger bland annat på en enkätstudie med 3 000 personer från olika arbetsplatser i landet samt samtal med chefer och arbetsledare. Resultatet visar att de som rasifieras som vita har fördelar av ojämlikhet utifrån hudfärg, som att i högre utsträckning ha stöd i karriärutveckling och oftare bli handplockade till ledningsuppdrag. De är också i högre grad bärare av föreställningar och beteenden som vidmakthåller systemet, oavsett om de anser sig hysa ”rasistiska” åsikter eller inte.

Negativa motreaktioner

Personer som rasifieras som icke-vita trivs i allmänhet sämre på sitt arbete och funderar oftare på att säga upp sig. När de påtalar missförhållanden relaterade till etnicitet och hudfärg möts de ofta av negativa motreaktioner från vita arbetskamrater.

– Flera chefer och arbetsledare uppger att det finns ett motstånd i den egna organisationen mot att arbeta med likabehandlingsfrågor och utjämnande åtgärder eftersom ”vita svenskar” då känner sig anklagade, skuldbelagda och orättvist behandlade, säger Martin Wolgast, psykolog på Lunds universitet, som genomfört studien och författat rapporten tillsammans med Sima Nourali Wolgast.

Studien visar också att diskriminering är vanligare i organisationer där man inte pratar om likabehandlingsfrågor. Detsamma gäller för organisationer där man anställer genom direktrekrytering från de egna nätverken och där man betonar social kompetens och förmågan att ”passa in”.

 För att komma till rätta med diskriminering och rasism på arbetsmarknaden föreslår forskarna ett antal åtgärder:

  • En utökning av diskrimineringslagen så att arbetsgivare, på samma sätt som när det gäller kön, även ska arbeta med att systematiskt kartlägga och åtgärda löneskillnader, samt främja en jämn fördelning inom olika typer av arbeten även när det gäller diskrimineringsgrunden ”nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat likande förhållande”.
  • Tillsynen och sanktionsmöjligheterna behöver skärpas för att säkerställa att arbetsgivare följer diskrimineringslagen. 
  • Arbetsgivare, fackföreningar, intresseorganisationer och anställda behöver aktivt driva, utbilda kring och arbeta med frågor rörande diskriminering och likabehandling i arbetslivet.
  • Mer forskning för att klarlägga hur rasifierade ojämlikheter uppkommer och reproduceras, samt om verksamma interventioner.
  • Nya sätt att samla in offentlig statistik som möjliggör arbetet med att kartlägga och förstå rasifierade ojämlikheter på den svenska arbetsmarknaden. Idag är det svårt att återspegla den sociala realiteten eftersom det inte finns tillgång till uppgifter om ”etnicitet”, ”hudfärg” eller ”ras”. 
  • För att minska den rasifierade ojämlikheten behövs också bredare insatser som exempelvis minskad boende- och skolsegregation.
     
  • Läs rapporten "Vita privilegier och diskriminering" här - Länsstyrelsen.se (PDF, 2.3 MB) 

Om studien

Rapporten har tagits fram på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm som samordnar regeringsuppdraget att utveckla länsstyrelsernas arbete mot rasism på arbetsmarknaden. I uppdraget ingår att öka kunskapen och medvetenheten bland aktörer på arbetsmarknaden om hur begränsande normer verkar kring hudfärg.