Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Guide: diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Samhällsvetenskapliga fakulteten
Den här guiden riktar sig främst till dig som är student vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Syftet är att du ska kunna finna stöd i guiden för att våga gå vidare om du råkar ut för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande särbehandling.

Svartvit bild på en person som går in genom en dörr.
Foto: Charlotte Carlberg Bärg.

Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling?


Diskrimineringslagen och de sju diskrimineringsgrunderna

Diskrimineringslagen omfattar sex olika former av diskriminering:

  • direkt diskriminering
  • indirekt diskriminering
  • bristande tillgänglighet
  • trakasserier
  • sexuella trakasserier
  • instruktioner att diskriminera

För att diskrimineringslagen ska kunna åberopas ska händelsen vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud är:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Diskriminering och trakasserier: exempel

Nedan finns några korta beskrivningar utifrån Diskrimineringslagen:

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel är om en examinator tar hänsyn till kön i sin bedömning.

Indirekt diskriminering är om någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder. Detta såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att kräva förkunskapskrav som inte är relevanta för en utbildning och som utestänger personer som omfattas av diskrimineringsgrunderna.

Bristande tillgänglighet är om en person med en funktionsnedsättning missgynnas i förhållande till personer som saknar funktionsnedsättningen genom att verksamheten inte vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till:   
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse.

Ett exempel på bristande tillgänglighet kan vara höga trösklar hindrar en student att ta sig till undervisningssalen eller att det saknas t-slinga i föreläsningssalen.

Trakasserier är uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på trakasserier kan vara att en student eller lärare säger något nedlåtande om exempelvis en persons religion eller funktionsnedsättning, oavsett om det sker muntligen eller digitalt.

Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan exempelvis handla om ovälkommen fysisk närkontakt, blickar eller sexuella anspelningar.

Instruktioner att diskriminera innebär att ge order eller instruktioner till någon i lydnads- eller beroendeställning att diskriminera någon på ett sätt som beskrivs i styckena ovan.

Kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling avses handlingar som upplevs som kränkande av den eller de som utsätts för dem. Handlingarna upplevs ofta som obegripliga och orättvisa. Handlingarna kan medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Exempel på kränkande särbehandling kan vara att studenter vid ett grupparbete exkluderar en student från gruppens träffar eller fryser ut någon. Det kan också handla om att kalla någon för öknamn eller kränkande saker.

Mer om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling

Det finns mer information att få från Diskrimineringsombudsmannens respektive Arbetsmiljöverkets hemsidor.

Diskrimineringsombudsmannens hemsida (nytt fönster)

Arbetsmiljöverkets hemsida (nytt fönster)

 


Vem har ansvar och vart vänder du dig för att anmäla?


Rektor vid Lunds universitet har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön Det direkta ansvaret är delegerat till fakulteternas dekaner (dekan är chef för fakulteten) och prefekter (chefer för institutionerna). Därutöver har alla anställda och studenter vid Lunds universitet ett ansvar att medverka till en god arbetsmiljö för både anställda och studenter.

Vänta inte med att söka hjälp. Du har alltid rätt att få hjälp, råd och stöd om du upplever dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Tänk på att situationen inte kan hanteras vidare eller lösas om den inte kommer till ansvarigas kännedom. Du som student ska känna dig trygg i att ta kontakt om du upplever dig diskriminerad, trakasserad eller särbehandlad.

Vägar till hjälp

Informell hantering

Ett första steg kan vara att tala med någon du har förtroende för så att du kan få perspektiv på vad som hänt. Kanske finns det en studiekamrat eller ett kursombud på din utbildning som kan hjälpa dig att komma i kontakt med ansvarig vid institutionen. Du är alltid välkommen att kontakta institutionernas studievägledare. Du kan också vända dig direkt till Samhällsvetarkåren som vet hur man kan gå vidare med dessa frågor. Studenthälsan, studerandeskyddsombuden, och studentombudet är också möjliga kontakter för dig att söka hjälp hos.

Studievägledare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, kontaktuppgifter

Samhällsvetarkårens hemsida (nytt fönster)

Studenthälsan, kontaktuppgifter

Studerandeskyddsombuden, kontaktuppgifter

Studentombudet, kontaktuppgifter (nytt fönster)

Formell hantering

I vissa fall kan det bli aktuellt med en formell anmälan. Den kan göras av dig som blivit utsatt, men den person vid universitetet som fått kännedom om händelserna ska också kontakta prefekten, som är skyldig att skyndsamt och opartiskt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna. En utredning som är neutral och där båda sidor hörs ska påbörjas. Om institutionen inte klarar av att utreda finns andra instanser till hjälp, som den juridiska avdelningen vid universitetsförvaltningen. Observera att det inte är möjligt att upprätthålla anonymitet, men hänsyn tas till den personliga integriteten i så stor utsträckning som möjligt.

Om händelsen inte handlar om trakasserier utan om kränkande särbehandling så faller utredningen utanför diskrimineringslagen. Men utredningen kan ha samma gång som vid trakasserier. Anmälan kan inte göras senare än två år efter att förseelsen har inträffat.

Kontaktuppgifter till prefekter finns på respektive institutions eller enhets hemsida

Tydlig utredningsordning finns

Viktigt att ta med sig från den här guiden är att det finns flera instanser att kontakta och vägar att gå för att få hjälp och stöd om du upplever att du inte får gehör för dina problem utan kanske blir bemött med kommentarer som att "saker och ting sitter i väggarna" eller "så här är det hos oss, så har vi alltid sagt".

Hjälp finns!

 

Sidansvarig: