I ett mindre sammanhang samlas ett tjugotal personer – vissa forskare, andra verksamma utanför universitetet – för att diskutera en aktuell samhällsfråga. Samtalet spelas inte in, utan det görs bara en sammanfattning där det viktiga inte är vem som sagt vad utan vilka idéer som diskuterats. I slutet av dagen har både forskarna och de utomstående förhoppningsvis lärt sig något nytt.
Det är grundidén bakom Samtal i Lund, ett nytt koncept framtaget av Samhällsvetenskapliga fakulteten.
– Vi har många kanaler för att nå ut – event, sociala medier, vetenskapsdagar och poddar. Men alla bygger på att vi som forskare berättar utifrån vår expertis. Om vi verkligen vill nå fram och skapa ett ömsesidigt utbyte tror jag att vi behöver mer samtal med omvärlden, säger Charlotte Simonsson, forskare inom strategisk kommunikation och vicedekan vid fakulteten.
Tre timmar långt samtal
Pilotsamtalet hölls i maj. Forskare, politiker, journalister och opinionsbildare – totalt cirka 25 personer – samlades för ett tre timmar långt samtal på temat ”Vad ska vi göra åt det offentliga samtalet?”. Dagen inleddes med kortare föredragningar innan deltagarna delades in i mindre grupper för att diskutera ämnet.
– Den här gruppen är van vid att formulera och uttrycka sig, men det är inte så vanligt att de möts under sådana här premisser vilket gjorde det extra intressant, säger Charlotte Simonsson.
Rekommenderar formatet
Genom att begränsa antalet deltagare anser hon att samtalet blir mer dynamiskt. Hon rekommenderar andra fakulteter att följa exemplet.
– Ja, verkligen. Det blir ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ett sätt att skapa nya kontakter både inom och utom universitetet.
Detta är en artikel från LUM.