I antologin samlas aktuell, tvärvetenskaplig forskning och praktiknära perspektiv som utgår från barns relationer med föräldrar, syskon och andra omsorgspersoner, från tidig barndom till vuxenlivet. Två av bokens kapitel är skrivna av forskare från Lunds universitet och de belyser barns situation i familjer som möter strukturell utsatthet.
I kapitlet ”Färgad’ av en svår barndom – Rasismens konsekvenser för barn i familjer som tillhör minoritetsgrupper” analyserar Hussein Hamad (doktorand i psykologi), Anna Lundberg (professor i rättssociologi och docent i mänskliga rättigheter) och Elia Psouni (professor i utvecklingspsykologi) hur rasism, diskriminering och socioekonomiska ojämlikheter påverkar barns psykiska hälsa, identitet och framtidsmöjligheter. Med ett utvecklingspsykologiskt och rättighetsbaserat perspektiv visar kapitlet hur strukturella villkor begränsar både barns och föräldrars handlingsutrymme. Föräldrastress, oro och ekonomisk osäkerhet riskerar att spilla över på barnen, samtidigt som barn själva möter diskriminering i exempelvis skolan. Författarna pekar på behovet av stärkt lagstiftning, utbildning och bättre kunskapsunderlag för att säkerställa alla barns rätt till skydd och likvärdiga livsvillkor.
I ”Trygghetens skörhet: Utvecklingspsykologiska och människorättsliga perspektiv på situationen för barn i flyktingfamiljer” fokuserar författarna Elia Psouni och Anna Lundberg på barn som lever med asylprocessens osäkerhet. Med utgångspunkt i barns behov av trygga och förutsägbara omsorgsmiljöer beskrivs hur långvarig otrygghet, trauma och bristande samhälleligt stöd påverkar både barn och föräldrar. Kapitlet belyser risken för sekundär traumatisering, rollomkastning mellan barn och vuxna samt hur förenklade föreställningar om flyktingfamiljer kan få negativa konsekvenser. Samtidigt betonas barns och föräldrars resurser och vikten av individuellt anpassat, långsiktigt stöd.
Varför det är viktigt att lyfta dessa frågor just nu, Elia Psouni?
– Idag betonas ofta eget ansvar och egna val, väldigt långt ner i åldrarna. Samtidigt präglas de barns och ungas liv som våra kapitel fokuserar på i allt högre grad av osäkerhet – oavsett om man trots alla strukturella hinder sköter skolan, anpassar sig, ”gör rätt”. Ett tydligt exempel på detta är när ungdomar utvisas i anslutning till att de fyllt 18 år, även om de är väletablerade i samhället eller deras anhöriga är i Sverige. Detta sänder signalen att rätt val ändå inte gör skillnad, vilket underminerar såväl tron att man kan påverka sitt liv positivt som tilliten till samhällets institutioner. Det utmanar också grundläggande värderingar om familj, omsorg och närhet över generationsgränser.
Anna Lundberg lyfter de politiska konsekvenserna:
– Den allt restriktivare migrationspolitiken och den hårda debatten om asylinvandring ger intrycket att invandring är orsaken till de problem som Sverige står inför. När människor med migrantbakgrund ständigt pekas ut som ett problem skapar det lätt en känsla av att inte vara välkommen. Forskning visar också att lagstiftning som riktar in sig på att kontrollera och begränsa migration riskerar att spä på rasism och legitimera rasistiska attityder och praktiker, såväl i rättstillämpning som i vardagen. Just nu ligger även ett förslag om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska kunna dras tillbaka. Att riva upp tidigare positiva beslut strider mot grundläggande principer om rättssäkerhet och god förvaltning, och skickar dessutom signalen att trygghet aldrig kan tas för given – oavsett hur väl barn och deras anhöriga anpassar sig eller ”gör rätt”.
Antologin är den andra som skrivits om ämnet ”Barn som anhöriga” och är framtagen av Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), i uppdrag av Socialstyrelsen. Den riktar sig till yrkesverksamma, forskare, beslutsfattare och nyfiken allmänhet, och budskapet är tydligt: barns rättigheter behöver tas på större allvar, i forskning, praktik och politik.
