Dagens modebransch står inför flera hållbarhetsutmaningar. Fast fashion och överproduktion kräver mycket resurser och orsakar omfattande utsläpp, hög användning av primära råvaror och linjära leveranskedjor. Kläder förbrukas och används under kort tid för att sedan slängas som restavfall. Man räknar med att varje svensk i snitt slänger åtta kilo textil per år. Det innebär att över 70 000 ton textil går till spillo årligen. Hur kan vi ställa om produktion och konsumtion av kläder till att bli mer hållbart, så att plagg i stället för att slängas uppgraderas, återanvänds och återvinns?
I rapporten Digitala plattformar och cirkulär modekonsumtion: Möjligheter, utmaningar och vägar framåt framhäver forskarna cirkulär ekonomi som en möjlig lösning, då den bryter de linjära leveranskedjorna och skapar ett eget kretslopp för kläder. Genom en konsumentstudie med fokus på konsumenternas erfarenheter av digitala tjänster för cirkulär ekonomi presenteras i rapporten de möjligheter och svårigheter som finns för en cirkulär modekonsument.
– Resultaten från studien visar att det både är tidskrävande och ekonomiskt utmanande att vara en cirkulär modekonsument. Den cirkulära konsumtionen måste kännas mer meningsfull för att konsumenten ska engagera sig i att skapa en cirkulär modekonsumtion. Tjänsterna upplevs som dyra och de tillgängliga digitala plattformarna har problem som skapar hinder och minskar värdet för konsumenterna. Men det fann även fördelar till exempel erbjuder tillgång till kompetenser som konsumenten saknar, säger forskare Emma Samsioe, som tillsammans med Christian Fuentes, professor, och Réka Tölg, doktorand, är de som deltagit från Lunds universitet i forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder med fokus på digitala tjänster.
Möjligheter och hinder med digitala tjänster för cirkulär modekonsumtion:
+ Större utbud av second hand-produkter oavsett var användaren bor.
+ Underlättar köp och reparation av varor.
+ Erbjuder kompetens som användaren saknar.
+ Gör konsumtionen mer meningsfull genom en hållbar och bekväm inramning.
- Marknadsförda fördelar skapade förväntningar som det ej levdes upp till, till exempel utbud, flexibilitet, bekvämlighet och personifiering.
- Tjänsterna krävde arbete och tid, vilket minskade användarnas bekvämlighet.
- Tjänsterna upplevdes som dyra, i många fall är det billigare att köpa nytt.
Om projektet
I projektet Framtidens hållbara kläder har en tvärvetenskaplig grupp forskare och experter studerat flera aspekter av hållbarhet kopplat till modekonsumtion, bland annat nya affärsmodeller, nya tekniker och politiska åtgärder. Genom fältstudier, livscykelanalys och intervjuer har forskarna samlat input från olika intressenter som konsumenter, representanter från kläd- och återvinningsindustrin och beslutsfattare. Från detta har de skapat scenarier med positiva framtidsbilder och hållbara möjligheter för klädhantering.
I projektet ingår forskare och experter från IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Borås, Lunds universitet och miljökonsultföretaget Profu:
- Maja Dahlbom, Erik Perzon, Gustav Sandin och Annelise de Jong, IVL Svenska Miljöinstitutet
- Christian Fuentes, Emma Samsioe och Réka Tölg, Lunds universitet
- Birgitta Losman och Adrian Zethraeus, Science Park Borås
- Rudrajeet Pal, Vijay Kumar och Niklas Sörum, Högskolan i Borås
- Hanna Ljungkvist Nordin och Jenny Sahlin, Profu
Projektet pågår 2022-2024 och finansieras av Formas.
En del av projektet presenteras i rapporten Digitala plattformar och cirkulär modekonsumtion: Möjligheter, utmaningar och vägar framåt som fokuserat på digitalisering av cirkulär klädkonsumtion.