Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nyheter

Fredsbyggande, medling och rättvisefrågor på agendan

Karin Aggestam, innehavare av Pufenforfprofessuren. Foto: Maria Strömvik Karin Aggestam är första kvinna att inneha den prestigefyllda Pufendorfprofessuren vid Lunds universitet. Fakultetens forskningskommunikatör fick en pratstund med henne inför installationsföreläsningen den 22 mars.

Doktorerar i underrättelseanalys för att bli en bättre polis

Magnus Andersson är både chef inom Polisen och doktorand. På ena halvan av sin arbetstid spårar han kriminella nätverk. På den andra forskar han om beslutsfattande inom Polisen. Magnus Andersson är myndighetsdoktorand i underrättelseanalys vid Statsvetenskapliga institutionen.

Hur tillgänglig på mejl måste man vara på sin fritid?

Flytande arbetstid betyder frihet för vissa och stress för andra, säger Mikael Ottosson. Är det okej att chefen mejlar sina medarbetare på kvällar och helger? Fler arbetsgivare borde ha uttalade regler för vad som gäller för mejlande efter arbetstid. Det menar Mikael Ottosson som forskar om arbetsmiljö inom projektet ”Ska du gå hem redan?”

Vetenskapsveckan "Det digitala samhället" 24-30 april

Vetenskapsveckan "Det digitala samhället", april 2017. Digitaliseringen genomsyrar idag hela vårt samhälle och utvecklingen fortsätter med rasande fart. Jubileumsårets andra vetenskapsvecka tittar närmare på vart det digitala samhället är på väg och vilka utmaningar och möjligheter som väntar oss i framtiden.

Vad får det holländska valet för konsekvenser?

Hollands premiärminister Mark Rutte och oppositionspolitiker Geert Wilders. Foto: Minister-president Rutte/Flickr (beskuren bild). Forskaren Anamaria Dutceac Segesten, viceordförande vid Centrum för Europaforskning, kommenterar det holländska valet och diskuterar vad detta kan få för konsekvenser för EU.

Vetenskapsveckan "Blir världen bättre?" 6-12 mars

Blir världen bättre? Vetenskapsvecka 6-12 mars 2017. Det verkar nästan inte finnas något slut på stora globala utmaningar som vi måste hantera, såsom ett varmare klimat, ökande klyftor mellan rika och fattiga, mer utsläpp med sjukdomar som följd, brist på rent vatten, kränkningar av mänskliga rättigheter, ojämlikhet mellan män och kvinnor och mycket mer.

Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män

Lena Svenaeus, tidigare Jämo, disputerar med avhandlingen "Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män". Hur är det egentligen möjligt att könsbaserade löneskillnader lever kvar än idag, trots att de är ett brott mot de mänskliga rättigheterna? Lena Svenaeus, tidigare JämO, menar att lagstiftningen i själva verket fungerat som en fasad som ger sken av att respektera likalöneprincipen medan den i verkligheten har upprätthållit och förstärkt den gamla ordningen. I början av mars lägger hon fram en avhandling i rättssociologi vid Lunds universitet.

Sverige – föredöme eller skräckexempel?

Is the world becoming a better place? Svensk välfärd är i världsklass och ingenstans månar man som här om att pappor ska kunna vara hemma med sina barn när de är små. Samtidigt utmanas den gamla Sverigebilden: inkomstskillnaderna ökar snabbt, gränserna har stängts och i riksdagen sitter ett invandringsfientligt parti som växer. Hur ser prognosen för framtiden ut? Går vi mot samförstånd eller splittring? Blir Sverige bättre?

Ny forskning om arbetsmarknadspolitik: ”Hellre småknuffar än storsläggan”

Interiörbild från Arbetsförmedlingens kontor. Kraven på vad arbetslösa måste göra för att få A-kassa har hårdnat de senaste 30 åren. Hårdare straffåtgärder införs ofta för att spara pengar men de verkar inte leda till att fler kommer i arbete. Det visar forskare på Statsvetenskapliga institutionen som studerat arbetsmarknadspolitiska åtgärder från 1970-talet och framåt i 22 länder.

Inga klara samband mellan perfektionism och ätstörningar

Mage med måttband. ”Duktiga flickor” och andra med höga krav på sig själva brukar anses vara särskilt svåra att behandla för ätstörningar. Nu vill forskare tona ner betydelsen av perfektionistiska anlag i behandlingen av ätstörningar.