Filmad intervju för fri användning: https://youtu.be/EapslIT7SkY

På senare år har medborgarjournalistik blivit ett bekant fenomen. Det handlar om vanliga medborgare som blir vittnen till en händelse som de dokumenterar via mobiltelefoner och sprider i sociala medier. Det har blivit en allt viktigare nyhetskälla som ofta präglar omvärldens bild av en händelse. Det kan handla om allt från omvälvande situationer som arabiska våren eller Irans Gröna revolution till övergrepp i vardagen som exempelvis det omdiskuterade filmklippet då väktare dunkade ner en 9-årings huvud i marken på Malmö centralstation.

- Gemensamt för den här typen av medborgarjournalistik är att den i minst lika hög grad som vanlig journalistik uppfattas som sanningen av tittarna, säger Agneta Mallén.

Trovärdigheten förstärks av att filmkvalitén ofta är dålig och av att kameran hålls av en skakig hand, menar Agneta Mallén. Detta ger tittaren en hög känsla av närvaro och gör att han eller hon blir mindre källkritisk.

- Ett annat problem med medborgarjournalistiken är att den öppnar ventilen till nätmobbing, säger Agneta Mallén.

I en nyligen publicerad studie har hon analyserat ett medborgarjournalistiskt filmklipp som cirkulerade för några år sedan under rubriken ”crazy granny”. Det visar en äldre dam som ser ut att försöka smita ifrån en taxinota. Klippet har visats hundratusentals gånger och i hundratals kommentarer blev damen smutskastad och idiotförklarad.

– Kommentarerna mot den gamla damen var oerhört grova. Många var sexistiska och uppmanade till våld. Dessutom kunde man genom kommentarerna fastställa damens identitet och adress, berättar Agneta Mallén.

Agneta Mallén tog del av taxichaufförens anmälan mot kvinnan och fick en helt annan historia till livs än den som berättades i filmklippet. Det visade sig att damen inte alls velat smita från taxinotan utan konflikten handlade om att hon råkat spilla på sätet i taxin, något som chauffören ville ha skadestånd för innan han släppte iväg henne. Polisen klassade nedspillningen i taxin som en olyckshändelse och lade omedelbart ner förundersökningen.

- Men skadan var redan gjord. Kvinnan hade redan förödmjukats i en massiv nätmobbningskampanj, och någon upprättelse fick hon aldrig. Kvinnan utsattes för ett virtuellt straff för något hon inte gjort. Beteendet är mycket snarlikt medeltidens skampåle där straffet bestod i att bli bespottad på allmän plats, säger Agneta Mallén som tycker att det viktigt att man diskuterar medborgarjournalistikens baksidor.

- Filmklipp som filmas med mobiltelefonen kan hjälpa polisen att lösa brott och används allt oftare som bevismaterial i rättegångar, säger Mallén. Det är ändå viktigt att inse att dessa filmklipp bara visar en del av sanningen och att den som filmas inte kan påverka filmmaterialet innan det läggs ut på nätet.

Studien publicerades i Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention och kan laddas ner här http://www.tandfonline.com/eprint/FDgnqv87cHsKahcEgm49/full
Agneta Mallén forskar även om kriminalitet på öar och utkommer snart med en antologi där hon och andra forskare skriver om hur man kan studera fenomen på internet - Flashback, medborgarjournalistik, prostitution på internet, skolmassakrer, med mera.

Hon nås på agneta [dot] mallen [at] soc [dot] lu [dot] se (agneta[dot]mallen[at]soc[dot]lu[dot]se) eller 070-21 80 353