Tidigare undersökningar från Skolverket visar att fostran till demokratiska samhällsmedborgare sker på mycket olika villkor i svenska gymnasieskolor. Det finns skillnader mellan tjejer och killar och mellan elever vars föräldrar har högre utbildning och elever vars föräldrar saknar högre utbildning. Det finns också skillnader mellan elever med föräldrar födda i Sverige och elever med föräldrar som är födda i andra länder.
Statsvetaren Sofie Gustafsson ville gå in på djupet och visa hur dessa skillnader uppstår. Inför sin avhandling gjorde hon ett fältarbete i två gymnasieklasser i Malmö, en IV-klass med elever som inte är behöriga till de nationella gymnasieprogrammen, och en högskoleförberedande samhällsklass. Hon satt längst bak i klassrummet, pratade med elever och lärare och gjorde intervjuer både enskilt och i grupp.
Eleverna i de två klasserna mötte helt olika ideal om hur en medborgare bör vara. I IV-klassen fick eleverna lära sig att de bör lyda, följa regler och rösta vart fjärde år.
- Eleverna behandlades ofta på ett sätt som gjorde att de kände sig utanför, säger Sofie Gustafsson och berättar att många skämdes över att de gick på IV-programmet. Allt detta sammantaget gör att deras utveckling till medborgare till stor del består av en kamp för att bli en del av samhällsgemenskapen. De vill bli respekterade och accepterade av andra, och måste jobba hårt för det.
Samhällseleverna däremot får lära sig att ifrågasätta, diskutera och ta ansvar för sina liv och för samhället. Här handlar skapandet och fostran till medborgare om att eleverna ser sig som självklara aktörer i en demokratisk gemenskap.
- Det är djupt problematiskt att skillnaderna är så pass stora inom gymnasieskolan. Skolan har ett uppdrag att hjälpa alla elever att utveckla ett medborgarskap, fostra alla till demokratiska medborgare.
Sofie Gustafsson menar att det behövs mer offentlig debatt och mer diskussioner på lärarutbildningar och i lärarrummen om hur skolan bör fostra elever till demokratiska medborgare. I förlängningen handlar det om att trygga demokratin för framtiden, menar hon. - Om man vill att de som är medborgare i Sverige ska prioritera demokratiska värden som frihet, jämlikhet och solidaritet är det viktigt att de är en del av ett ständigt pågående samtal såväl i skolan som bland allmänheten.
Text: Ulrika Oredsson