Skrivträning under första veckan på MKV

Att kunna dela med sig av sin kunskap är betydelsefullt för alla akademiker, men kanske allra viktigast för samhällsvetare och humanister som i så hög grad har skrivandet som arbetsredskap. Skrivförmågan anses som så central att den lyfts upp som examensmål för generella examina på kandidatnivå. Enligt högskoleförordningen ska studenten ”visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper”.

Men skrivförmågan är inte bara ett mål med utbildningen, den är också ett medel för att klara studierna. Under utbildningen använder studenten skrivandet för att visa sina kunskaper och förmågor för examinatorn. Men minst lika viktigt är skrivandet som ett verktyg för att tänka, så kallat kognitivt skrivande. Esaias Tegnérs ofta citerade ord uttrycker det väl: ”Vad du ej klart kan säga, vet du ej /---/ det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta”. Studenter som har tränats i akademiskt skrivande har därför ett stort försprång framför sina kurskamrater.

Med anledning av språkets och skrivandets stora betydelse för studierna har KOM:s styrelse beslutat att inom varje ämne satsa på studenternas skrivutveckling under deras första tre terminer på KOM. På MKV har man valt att införa ett nytt skrivmoment som ska ge skrivsvaga studenter en chans att komma ikapp sina kurskamrater. Momentet används sedan tidigare på retorikutbildningen och består av en skrivövning som också fungerar som diagnostisk test.

Syftet med övningen är dels att tidigt nå studenter som behöver extra skrivträning, dels att göra samtliga studenter uppmärksamma på att skrivförmågan räknas, att den inverkar på examinationen och studieresultaten.

Så här går övningen till

En vecka in på terminen får studenterna en föreläsning om akademiskt skrivande, med särskilt fokus på hur man skapar struktur i texten. Studenterna uppmanas också att se ett antal filmer från LU:s MOOC om akademiskt skrivande. 

Därefter får de i uppgift att skriva en kort text (en sida) om ett mediefenomen.  Det tydliggörs att texten kommer att bedömas utifrån språk och struktur, och specifika kriterier för bedömningen delas ut till studenterna:

Bedömningskriterier

Vid läsningen av din text kommer vi att bedöma i vilken utsträckning du

• gör din företeelse och dina resonemang klara och tydliga,
• använder källor (kurslitteraturen) för att öka din trovärdighet,
• strukturerar texten så att den blir överskådlig och logiskt uppbyggd,
• använder en akademisk språkstil (korrekt, klar, saklig, formell),
• refererar enligt Harvardsystemet.

För att studenterna medvetet ska reflektera över sitt språkbruk uppmanas de också att kommentera sitt skrivande:

Hur har du arbetat för att

• anpassa språket till det akademiska sammanhanget?
• skapa struktur i texten?
• framstå som trovärdig?

Studenterna får sedan skriftlig och muntlig feedback utifrån bedömningskriterierna. En stor del av studenterna får restkomplettera sin text, en liten del uppmanas dessutom att boka tid hos Studieverkstaden.

Att restkompletteringar krävs av mer än hälften av studenterna bygger på den pedagogiska premissen att formativ respons gör mer nytta än summativ; en student som fått betyget G är mindre benägen att ta till sig synpunkter än den som måste arbeta om sin text för att få godkänt.

Vad anser då studenterna själva?

När de i kursvärderingen uppmanas att värdera skrivuppgiften är kommentarerna nästan enbart positiva. Någon enstaka student blev sårad av negativ feedback, men i övrigt lyfter studenterna fram att uppgiften förbereder dem inför examinationen och att det är nyttigt att fokus riktas mot språket. Exempel på kommentarer:

• ”Väldigt bra att få feedback inför tentan”
• ”Det var en bra uppvärmning inför hemtentan”
• ”Tyckte det bar bra, då man kunde fokusera mer på sitt språk än innehållet" 
• ”Det var en bra start på kursen, och det kändes som att man fick ’mjukstarta’ lite. Rolig uppgift!"
• ”Tyckte den var super. Jag lärde mig att skriva en akademisk uppsats. Även kritiken var givande”.

Effekten av en enda övning under den första veckan på grundkursen är givetvis begränsad. Att lära sig skriva är en lång process. Studenter utvecklas till skribenter genom att socialiseras in i en skrivkultur, genom att skriva, diskutera texter och få respons på sina texter. Någon genväg finns inte. Däremot är det angeläget att studenter tidigt i utbildningen blir medvetna om hur de skriver och inser vikten av att träna sitt skrivande under utbildningen. Skrivförmågan är viktig. Låt oss hjälpa våra studenter att bli goda skribenter!