Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Katja Lindqvist om samverkan med Region Skåne

Katja Lindqvist är docent vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, och forskar om organisering och finansiering inom kultursektorn. Just nu är hon Flexit-forskare med fokus på regionala satsningar på kulturella och kreativa näringar, där hon samverkar med Region Skånes kulturförvaltning.

Finns det någon typ av samverkan som du varit involverad i och som du är särskilt nöjd med?

– Jag har samverkat med kommuner och myndigheter under mina år som forskare, men de senaste åren har jag framförallt kunnat fördjupa samverkan med Region Skånes kulturförvaltning. Regioner är spännande som samarbetspart tycker jag eftersom deras utvecklingsarbete nästan helt uteslutande bygger på samverkan med olika samhällsaktörer, både privata, offentliga och från civila sektorn. Samverkan över de senaste åren har innefattat både utvärderings- och följeforskningsuppdrag, uppdragsutbildning och nu senast en anställning som Flexit-forskare, vilket inneburit att jag genomfört forskning på regionala politiska satsningar samtidigt som jag faktiskt suttit tillsammans med personalen på förvaltningen i Malmö.

På vilket sätt var detta särskilt lyckat?  

– I och med att jag haft återkommande kontakter med och uppdrag för Region Skånes kulturförvaltning så har de över tid kunnat bedöma min kompetens, och jag har fått större insikt i politiska organisationers sätt att fungera. Förtroendet för den andra parten har genom detta haft god tid att prövas och stärkas. Det är kanske inte alltid helt lätt att förstå vad forskare kan och inte kan bidra med förrän man samverkar praktiskt. Jag upplever att Region Skåne värdesätter forskares integritet högt, och upplever att det är denna som säkrar en god kunskapsutveckling för dem. På så sätt har de också respekt för den kritik av den egna verksamheten som forskare kan lägga fram. Det är ju inte självklart att organisationer kan hantera kritik som den värdefulla kunskap om den egna verksamheten som den är, om den är väl underbyggd och kommuniceras på ett konstruktivt sätt.

Stötte du på något som du tycker kan vara problematiskt vid samverkan?

– Mina erfarenheter av samverkan med offentliga organisationer är över lag positiva. Men jag har också alltid varit noga med att i avtal och samtal tydliggöra att jag som forskare vill kunna publicera vetenskapliga texter baserat på information som jag samlat under samverkan (givetvis med hänsyn tagen till integritetsaspekter mm.). Det är viktigt att göra resultaten av mitt arbete tillgängliga för så många som möjligt, inte bara uppdragsgivaren. Detta eftersom lärdomar från hur olika politiska stöd inom kulturområdet fungerar kan vara intressant för många grupper i samhället.

– När man vill göra utvärderingar och rapporter allmänt tillgängliga är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med samtliga inblandade, och vara tydlig med att slutresultatet kommer att offentliggöras. Det betyder också att man behöver skapa förtroende hos dem man utvärderar eller studerar, och det gör jag främst genom att samtliga inblandade har möjlighet att läsa och kommentera min beskrivning av ett förlopp eller olika ståndpunkter. Ibland kan det betyda att man får låta bli att ta upp vissa detaljer i sin slutrapport som man har kunskap om, såvida det inte är avgörande för slutsatser eller förståelse av ett sammanhang.

– Jag tycker att det är bra att ha avtal för mina uppdrag där jag i ett senare skede är fri att formulera mig på andra sätt än i min rapport till uppdragsgivaren. Men det är viktigt att även i forskningspublikationer ha respekt för respondenters integritet.

Vad utmynnade din samverkan i?

– Det har genom åren främst handlat om utvärderingar och följeforskning i offentliga organisationer, som resulterat i rapporter för uppdragsgivaren och i publicerad forskning. Uppdragen har fungerat som beslutsunderlag i olika politiska beslut. Kommuner, myndigheter och regioner har velat ha en självständig bedömare av verksamheter som de finansierar, och på så sätt har jag bidragit till ett ansvarsfullt användande av offentliga medel, men också med kunskap om hur olika offentliga bidrag och stöd bidrar både till politiska mål och till delaktighet i kulturell verksamhet.

– Mitt återkommande samarbete med Region Skånes kulturförvaltning har lett till mer fördjupat samarbete över åren. Jag har exempelvis kunnat bidra med bättre kontakter mellan Lunds universitet och kulturförvaltningen i satsningar som gäller kultursamverkan, något som blivit ett utvecklingsområde inom universitetet de senaste åren.

 

Kontakt

Katja Lindqvist. Foto.

Katja Lindqvist
katja [dot] lindqvist [at] ism [dot] lu [dot] se
+46 42 - 35 66 27