Hade invandrare tidigt fått information om svenska normer och system hade färre hamnat hos Kronofogden och både segregation och utanförskap hade minskat. Den slutsatsen drar Davor Vuleta, forskare i rättssociologi vid Lunds universitet och analytiker hos Kronofogden, i en studie om överskuldsättning bland invandrare i Sverige.
– De jag intervjuade hade i snitt bott i Sverige i 18 år. Många visste inte hur Kronofogden arbetar, hur betalningsanmärkningar fungerar eller vad ränta och inkasso är. Det är väldigt viktigt att få de grundläggande kunskaperna när man kommer till Sverige, säger Davor Vuleta.
Skulder till statliga myndigheter är det vanligaste ärendet bland invandrare i Kronofogdens databas. Parkeringsböter, skatteskulder och bidragsåterbetalningar kan komma oannonserat och är därför lättare att missförstå än räkningar man förväntar sig. Dessutom blir myndighetsskulderna indrivningsärenden hos Kronofogden redan efter en påminnelse, vilket är snabbare än övriga skulder.
Davor Vuleta har studerat invandrares överskuldsatthet sedan 2013, både genom intervjuer med skuldsatta personer samt statistisk analys av Kronofogdens databaser. Hans forskning visar att indrivning och betalningsanmärkningar kan leda till att den som är skuldsatt får nya skulder. Antingen för att man inte längre har råd att betala sina fasta kostnader, eller för att man tar nya lån för att kompensera för sin försämrade ekonomi. Davor Vuleta kallar processen gäldenisering och säger att den kan ha negativa effekter för hela hushållet.
– En obetald räkning på 300 kronor blir med avgifter och räntor en skuld om ungefär 2000 kronor när Kronofogden beslutat om indrivning. För en familj med låga inkomster kan den försämrade ekonomin innebära att barnen kanske inte kan träna eller åka med kompisar på utflykt. Som vuxen kan stressen över ekonomin göra att man mår sämre, man kanske blir sjukskriven och nya skulder uppstår. Den här onda spiralen är väldigt svår att ta sig ur. För invandrare blir det dessutom svårt att integreras i det svenska samhället när de inte kan leva normala sociala liv.
Davor Vuleta tycker att Kronofogden behöver göra mer för att förebygga överskuldsättning bland invandrare. Bland annat genom att samarbeta med Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikförsäkringsföreningen som många har skulder till. Han vill också att myndigheter och föreningar engagerar sig i att ge nyanlända migranter kunskap som hjälper dem att inte hamna hos Kronofogden.
– Kan vi förebygga överskuldsättning och att människor hamnar i den onda spiralen av skulder så skulle det minska socialt utanförskap och segregation. Att vara i Kronofogdens register gynnar inte individen, dennes familj eller samhället i övrigt.
För intervjuer kontakta Davor Vuleta på telefonnummer 0709-961 430 eller e-post davor [dot] vuleta [at] soclaw [dot] lu [dot] se.
Om studien
Studien gäller för åren 2013-2022. Kronofogdens indrivningsdatabas har samkörts mot Statistiska Centralbyrån SCB (350.000 gäldenärer och nästan lika många i kontrollgrupp). Statistiken har kompletterats med djupintervjuer och sammanställts i en avhandling.