Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Politik på Tik-Tok enligt antik modell

Flera turister står runt en vit byggnad från antikens Grekland. Foto.
Redan i antikens Grekland vädjade folktalarna till folks känslor genom förenklade budskap.

Inför riksdagsvalet 2022 flyttade en del av den politiska diskussionen till TikTok. Att vi diskuterar svensk politik på en Kinaägd plattform där snabba klipp som tangerar primära känslor premieras av algoritmerna har förfärat många. Men formen är varken farlig eller särskilt ny - utan användes redan i antikens Grekland. Det säger kommunikationsforskaren Nils Gustafsson.

Medieakademins årliga kartläggning Maktbarometern 2022 visade att Sverigedemokraterna gick starkt framåt på sociala medier under valåret. I riksdagsvalet 14 september blev Sverigedemokraterna landets näst största parti, valframgångar som i viss utsträckning likställts med deras närvaro i sociala medier allmänhet och på TikTok i synnerhet.

Men att det politiska samtalet flyttar från torg till Tik-Tok har mötts med viss förfäran.

– De korta klipp som karaktäriserar TikTok omöjliggör visserligen fördjupade politiska budskap, men att enkla lösningar på svåra samhällsproblem går hem hos väljare är långt ifrån nytt, säger Nils Gustafsson vid Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet.

Han säger att man gör precis som de demagogiska folktalarna gjorde i antikens Grekland, alltså vädjar till folks känslor genom förenklade budskap.

– Det är samma kommunikativa principer som går hem nu som då, säger Nils Gustafsson.

Att stänga ute SD från traditionell media har gett dem ett försprång

Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022 använder 4 av 10 förstagångsväljare sociala medier för att ta del av politisk information. TV är den kanal som de äldsta väljarna använder mest frekvent för att ta del av politiskt innehåll. Fler än 8 av 10 pensionärer tar del politiskt innehåll på tv dagligen.

Valet 2022 skedde enkelt uttryckt i ett fragmenterat medielandskap. Olika väljare konsumerade olika medier och innehåll baserat på bland annat intresse, kön och inte minst ålder.

– Väljarna finns idag i oerhört många kanaler och förväntar sig att politiken också rör sig dit. Men att producera media tar tid, allt innehåll ska anpassas till olika kanaler för olika målgrupper.

Nils Gustafsson säger att Sverigedemokraterna historiskt sett varit inriktade mot så kallad alternativ media eftersom de i viss mån varit avstängda från traditionella medier. Det tvingade partiet att vässa sin närvaro på bland annat sociala medier.

På det sättet hade partiet valet 2022 ett försprång i jämförelse med andra partier. Man har helt enkelt en rutin för hur man använder sociala medier.

– Det missgynnade helt enkelt inte Sverigedemokraterna att de mer eller mindre tidigt tvingats att bli pionjärer inom nya dessa medier, säger Nils Gustafsson.

Fungerande politisk kommunikation har alltid varit kärnfull

Klippen på TikTok är korta och i regel amatörmässiga med dåligt ljud och bildkvalité. Formatet är snarlikt hur Youtube såg ut 2005, där innehållet också karaktäriserades av en slags do it your self-anda.

En skillnad är de alerta algoritmerna hos TikTok, som läser av ditt användande och anpassar innehållet till det du tittat på tidigare. Målet är att ha kvar användaren så länge som möjligt så att vi kan fortsätta scrolla, så kallad infinite scrolling.

– Det som fungerar i sociala medier är korta kraftiga budskap som vi reagerar omedelbart emotionellt på. Å ena sidan kan man se det som att politik “dummas ner” till en fånig meme. Å andra sidan kan vi ses det som att det är så här politisk kommunikation alltid har fungerat. Det fungerar som bäst när den är simplistisk och slagkraftig, säger Nils Gustafsson.

– Och studier visar faktiskt att unga tar idag del av mer politik än tidigare. Även om formatet är kort och förenklat, säger Nils Gustafsson.

Oklart hur kinesisk påverkan ser ut

Indien förbjöd 2020 TikTok eftersom risken för exempelvis spionage av den kinesiska regimen bedömdes vara hög.  Samma år förbjöds appen i Pakistan och TikTok är sedan tidigare censurerad i Bangladesh och Indonesien. I Sverige får anställda på SVT och SR inte ha appen i sina jobbtelefoner.

Nils Gustafson säger att det är oklart huruvida Kinas ägande av TikTok skulle ha en direkt negativ inverkan på det offentliga samtalet i Sverige och i förlängningen - på den svenska demokratin.

– Man kan tänka sig att Kina inte vill att information som ställer den kinesiska regimen i dålig dager sprids. Men TikTok vill också tjäna pengar. Det är dåligt för deras affärsmodell om man blir avstängd från den västerländska marknaden, säger Nils Gustafsson.

Han beskriver bristen på transparens som ett stort problem. Det är exempelvis okänt om innehållet modereras och i så fall vad som tas bort.

– Det är en viss skillnad i jämförelse med Meta, det amerikanska förvaltningsbolag som står bakom flera sociala nätverkstjänster, däribland Facebook och Instagram, WhatsApp och Oculus VR. De har idag underordnat sig lagstiftning och reglering, vilket är en skillnad från TikTok, säger Nils Gustafsson.

Trovärdig politik överordnad allt

Även om valet 2022 visade att unga väljare i viss utsträckning röstade på partier som varit aktiva på sociala medier i högre utsträckning än vad äldre väljare gjort, gör framtidens politiker klokt i att inte ställa om samtlig medieaktivitet till exempelvis TikTok. 

– Det finns egentligen en enda sak du som politiker ska göra om du vill nå framgång, nämligen att formulera den politik du tror på. Det är överordnat allt annat, säger Nils Gustafsson.


Valresultatet Sveriges riksdag 11 september 2022

  • Arbetarepartiet Socialdemokraterna: 30,33%
  • Sverigedemokraterna: 20,54%
  • Moderaterna: 19,10%
  • Vänsterpartiet: 6,75%
  • Centerpartiet: 6,71%
  • Kristdemokraterna: 5,34%
  • Miljöpartiet: 5,08%
  • Liberalerna: 4,61%
  • Övriga partier: 1,54%

Läs mer


Kontaktinformation

Nils Gustafsson har i sin forskning särskilt intresserat sig för politisk kommunikation och politiskt deltagande, särskilt i sociala medier.

Telefon: 042-35 65 18
E-post: nils [dot] gustafsson [at] isk [dot] lu [dot] se

Nils Gustafsson - Lunds universitets forskningsportal