Vad är en invasiv främmande art och varför väcker dessa arter så starka känslor? Varför betraktas de ett problem? Hur blir man av med dem? Har de några positiva egenskaper? Vilken typ av värderingar styr servicepraxis och aktörers hantering av invasiva växter? Detta är några av de frågor som ställdes i det tvärvetenskapliga forskningstemat ”Perspektiv på invasiva främmande växter. Paradoxen växt, människa och individuella preferenser” som genomfördes under 2020–2021 vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet. Boken Växtvärk är ett av flera resultat av det temat.
Syftet med temat var att utforska olika processer och metoder relaterade till invasiva växters sammanhang i en snabbt föränderlig värld.
– När vår värld förändras, förändras också naturen som människor förhåller sig till. Det innebär att en specifik växtart kan både vara önskvärd, som leverantör av varor, värden och tjänster, och problematisk, som ett hot mot inhemska ekosystem och mänskliga aktiviteter, förklarar Carina Sjöholm, en av redaktörerna till boken.
Främmande invasiva arter brukar definieras som arter som med hjälp av människor har spridit sig till nya områden antingen avsiktligt eller oavsiktligt.
– I forskargruppen har vi använt invasiva växter för att komma åt vilka förhållningssätt olika aktörer har till dem. Det i sin förlängning säger något om vad som betraktas som natur och vilken typ av natur vi vill ha i framtiden. Vad som uppfattas som invasiva främmande arter, och vad natur betraktas som, kan variera beroende på geografi och värdegemenskap, berättar Carina Sjöholm.
Medverkande författare:
Johanna Alkan Olsson (redaktör), Helena Hanson (redaktör), Erik Persson (redaktör), Carina Sjöholm (redaktör), Niklas Vareman (redaktör), Kristina Blennow, Tina D’Hertefeldt, Bente Eriksen, Cecilia Fredriksson och Salla Marttila.