Mental träning ska minska risken för psykisk ohälsa hos unga

En ungdom med keps tittar upp mot en blå himmel.
Studier och försök indikerar att hjärnan kan tränas till att bli både mer förlåtande och förstående mot sig själv. Foto: Unsplash

Forskare i psykologi tar upp kampen mot psykisk ohälsa bland unga. Gymnasieelever ska på skoltid få träna upp sin förmåga att hantera stress och motgångar och diskutera andra sätt att tänka om sig själva och andra. ”Liknande försök i andra länder visar på goda resultat”, säger forskarna. Två skolklasser i Lund blir först ut att testa metoden.

I flera år har en forskargrupp vid Lunds universitet, ledd av docent Daiva Daukantaitė, undersökt både psykisk hälsa och ohälsa bland unga och hur de utvecklas under skolåren. Fokus ligger på att förbättra psykisk hälsa och öka generellt välbefinnande.

Gruppen tar därmed delvis ett omvänt grepp på problematiken kring psykisk ohälsa:

– Det är en vanlig bild att psykiska hälsoproblem ökar bland barn och ungdomar i många utvecklade länder, inte minst bland tonårsflickor även om anledningarna inte är helt kända. Vi utforskar olika metoder för hur unga kan stärkas i sin förmåga att bemästra livets utmaningar, säger Eva Hoff, docent i psykologi.  

Risk för skev självuppfattning

Alla människor är unika, liksom den omvärld som omger henne. Men studier och försök indikerar att hjärnan kan tränas till att bli både mer förlåtande och förstående mot sig själv.

Idén är att inte gå omkring att vara lycklig hela tiden. Snarare handlar det om att bli mer autentisk.

– Vi människor är mycket mer mottagliga för negativa signaler än positiva. På så sätt riskerar vi får en skev uppfattning om oss själva och vår omvärld. Vi vill träna ungdomar att notera och förstärka det positiva, säger Mia Maurer, doktorand i psykologi och den som arbetat mest med att utarbeta själva kursen och även ska hålla i den.

Idén är att inte gå omkring att vara lycklig hela tiden, betonar hon. 

– Det handlar snarare om att bli mer autentisk. Med bättre självkännedom ökar chansen till att bättre klara av motgångar, stress och oro i livet.

Flera begrepp är centrala i sådan här färdighetsträning, bland annat det som på fackspråk brukar benämnas coping-strategier vilka innefattar att kunna tänka om och agera på nya sätt. 

Från statiskt till förändringsorienterat mindset

Självmedkänsla är ett annat. Det handlar om att kunna se på sig själv med medkänsla även när man misslyckas och att peppa sig själv. Centralt är också att etablera ett förändringsorienterat mindset, alltså en inställning som leder till att individen kämpar mer när det blir svårt eller när hen får negativ feedback. 

– Motsatsen är ett mer statiskt mindset, som gör att en individ ger upp så fort hen upplever motstånd och tänker ”det klarar jag aldrig, jag är för dum eller för svag”, vilket också kallas inlärd hjälplöshet. 

Ett annat träningsmoment går ut på att få syn på sina styrkor och hur dessa kan användas, snarare än att fokusera på hur man ska kan ska få bukt med sina dåliga sidor. 

Positiv självförstärkning är mer motiverande och därför mer konstruktivt, visar forskningen. 

Effekt på psykisk hälsa – och betygen

Copingstrategier, självmedkänsla, positiv självförstärkning och inställningen att man vill kämpa hårdare går att lära ut och träna upp, enligt forskarna som nu alltså utarbetat tio interaktiva lektionstillfällen som ska testas på prov på 60 16-åringar på en gymnasieskola i Lund.

Diskussion och reflektion i olika konstellationer blir ett viktigt inslag för att bearbeta och tillgodogöra sig kunskapen.

– Upplägget fungerar både för de som är utåtriktade och har lätt för att prata och för de som är lite mer inbundna och föredrar att reflektera mer på egen hand. Det ska vara ett psykologiskt tryggt gruppklimat för alla.

Något motsvarande upplägg har inte körts i Sverige. Liknande övningar har dock genomförts i Australien och USA. Resultaten därifrån visar att den här formen av träning har effekt på psykisk hälsa. Också betygen blir bättre. 

Rötter i två forskningstraditioner 

Övningarna som ska genomföras i Lund är ingen ”copy paste” utan utarbetade utifrån erfarenheter från forskargruppen i Lund. Förenklat sett kombinerar de två olika forskningstraditioner som inte har används tillsammans tidigare, nämligen humanistisk psykologi och positiv psykologi. Den förra kan sägas vara en föregångare till positiv psykologi.