Sverige, liksom resten av världen, brottas med flera stora samhällsutmaningar. Ojämlikheten och inkomstklyftorna ökar och antalet resurssvaga bostadsområden har blivit fler. 

– En socialt hållbar framtid, i enlighet med Agenda 2030, är avhängigt att vi medborgare känner tillit till varandra, till våra institutioner och att alla både kan och vill påverka dem. Så är inte fallet idag, säger Marja Åkerström, filosofie doktor vid Institutionen för Strategisk Kommunikation, Campus Helsingborg.

Utebliven delaktighet och en svårighet att engagera sig i samhällsfrågor var bakgrunden till att forskningsprojektet Invånarlabbet etablerades år 2019.  Genom Invånarlabbet har Marja Åkerström och hennes forskarkollega Asta Cepaite Nilsson djupdykt i två områden i Helsingborg, Planteringen och Fredriksdal.

Områdena var utvalda på förhand och ingår tillsammans i invånarlabbet som är en del av projektet Den Utforskande Staden (DUS). Flera invånare står här långt ifrån det svenska samhället, och även om det finns en kommunal närvaro i områdena, behöver bandet mellan staden och områdena stärkas. 

– Om vi aldrig kommer i kontakt med de mest basala samhällsfunktionerna och lär oss använda dem är steget väldigt långt till att vilja förändra dem eller tro att vi har den möjligheten, säger Asta Cepaite Nilsson, filosofie doktor vid Institutionen för Strategisk Kommunikation, Campus Helsingborg.

Negativ mediebild påverkar

Invånarlabbets studier visar på flera utmaningar. Vissa invånare saknar tillit till de organisationer som engagerat sig i området, andra tycker att möten och workshops som varit menade att vara inkluderande har uppfattats som motsatsen. 

Viljan att påverka kompliceras också av rykten och mediebilden kring Planteringen och Fredriksdal, vilken ofta är negativ.

– Det blir en negativ spegling som påverkar invånarnas självupplevda förmåga att ta plats i samhället. Lösningen har i många fall blivit “eldsjälar”, lokala tjänstemän som genom sin kommunikation och sitt relationsbyggande ökar enskilda invånares känsla och tro på sin egen kapacitet, säger Marja Åkerström.

“Eldsjälar” avgörande för att bryta isolering

Zohre Sadjadi, förskollärare  på Familjecentralen Kompassen på Planteringen menar att kompetensen att bygga långvariga relationer är avgörande.

–I jobbet möter jag främst mammor med ett annat födelseland än det svenska vars vardag här är helt isolerad. Den relationella insatsen är central för att samarbetet mellan mig och mamman ska fungera. Vi är ofta mammans första kontakt med det svenska samhället. Det betyder absolut inte att “mina” mammor inte har tankar eller åsikter men verktygen för att föra dem vidare in  i samhället saknas tyvärr, säger Zohre Sadjadi.

Mikrostrategier fungerar väl

Nästa steg när det gäller, som i det här exemplet, utrikesfödda kvinnors etablering, är språket. Kompassen använder sig av en väl etablerad modell där barnomsorg kombineras med språkträning.

– Tidigare forskning visar att öppna förskolan är viktig för kvinnors etablering, både genom språkträning och samhällsinformation. Det är ett första steg. Därefter kan  vi börja prata familjeplanering, samhällskunskap och kanske vidare utbildning, säger Zohre Sadjadi.

– Den här sortens mikrostrategier som egentligen handlar om en slags fingertoppskänsla hos tjänstepersoner som Zohre Sadjadi, har hittills varit tyst kunskap. Fast förtroendebaserade metoder uppenbarligen fungerar väldigt väl har vi hittills inte studerat dem särskilt ingående, säger Asta Cepaite Nilsson.

Politisk vilja avgörande

Marja Åkerström skulle gärna se att mikrometoderna som används av närsamhällets aktörer synliggörs och sprids så att de kan bli användbara verktyg för flera. 

– Det är genom personer som Zohre Sadjadi som murar rivs och broar byggs, säger Marja Åkerström.

Hon ger en tvådelad bild av möjligheten att nå Agenda 2030:s mål om ett socialt hållbart samhälle. Dels finns en stor  möjlighet att genom mikroinsatser och “eldsjälar” som  Zohre Sadjadi verkligen nå framgång. 

– Men det hänger främst på politisk långsiktighet där medborgardialog inte används som politisk kosmetika, säger Marja Åkerström.

Mer information

Frågan diskuteras vidare under Lunds universitets forskningsfestival Our Future City. Our Future City sker den 7-10 juni 2022, på en stor scen på Campus Helsingborgs innergård.