Så här lyder fakultetens motivering:
”Om litteraturen kan sägas ha några uppgifter så kan en av dessa vara att gestalta sådana öden som inte uppmärksammas någon annanstans, ge röst och ord åt dem som försvinner i det bedövande ljudet av prat, kasta ljus över förbisedda missförhållanden och orättvisor …”
Klas Östergrens formulering av litteraturens uppgift utgör i många fall även samhällsvetenskapens. Viljan att förstå, förklara och synliggöra samhällslivets olika former och uttryck utgör själva grunden i en samhällsvetares vardag. Detta är också ett återkommande tema i Östergrens författarskap, så också i hans senaste bok Renegater. Här får läsaren bekanta sig med ett av de mer tankeväckande litterära narrativen om svenskt samhällsliv och omvandling. En mening är särskilt pregnant:
”Den grundläggande solidaritet som var en förutsättning för den svenska modellen var i smyg utbytt mot laganda.”
Solidariteten, dess ideologiskt laddade historia, inneboende mening och urholkning har samhällsvetare skrivit om så länge samhällsvetenskaperna funnits, men få har med ett så välfunnet ord som laganda beskrivit övergången från en modell till en annan. Lagandan hittar vi alltså i ett samhälle som inte präglas av den vanligt förekommande tesen om ”ideologiernas död” utan i en tid som ”präglades av ännu mer politik, dold och förtäckt, inte alls lika högljudd och provokativ, men mer effektiv.” Begreppet får en särskild lyster på grund av dess inneboende komplexitet: laganda betyder ju också sammanhållning eller varför inte gemenskap. Fast på ett annat sätt. Det är inte frågan om ett brott i tiden, det är inte en ny era som ersätter en annan, det handlar om nya uttryck och former för en redan befintlig gemenskap. Gemenskapen är dessutom villkorad, människan skapas och omskapas av de institutioner hon konfronteras med, lever i. Det är stor konst att kunna beskriva detta. Men också ett uttryck för djup och stor samhällsförståelse.
Den samhällsvetenskapliga forskningen i Lund präglas av en liknande nyfikenhet. Vi värnar en tradition som omfamnar en ’undran inför samhället’, och uppmuntrar originalitet och nytänkande. I denna tradition ingår skönlitteraturen som en viktig källa till nya insikter och tankar. Vi har på olika sätt och med olika perspektiv använt litteraturen som en möjlighet och öppning för att utveckla vårt tänkande och skrivande. I sammanhanget ska det tilläggas att Klas Östergren gästat sociologen och Johan Asplunds doktorandkurs (Om konsten att skriva), där just litteraturen stod i fokus för att utveckla vårt skrivande. Många av fakultetens lärare använder också skönlitteratur i undervisningen, och har med hjälp av olika författare diskuterat samhällslivets egenheter. Klas Östergrens författarskap har ofta använts vid dessa tillfällen. Det har inte endast givit upphov till utmanande läsupplevelser utan har också skapat oförutsedda, obearbetade och nyfunna möjligheter att förstå det Sverige vi så väl känner, men som är statt i ständig förändring.
Med nomineringen av Klas Östergren hoppas vi att litteraturen även fortsättningsvis kommer att inspirera och möjliggöra en samhällsvetenskaplig forskning som överraskar, och på så sätt bidrar till att förstå, förklara och förändra vår värld.”
Klas Östergren kommer att hålla en föreläsning i samband med Promotionen som planeras äga i vecka 21 i maj.