Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forsknings­institutet för psykologiskt försvar: ”Vi skulle kunna vara tio gånger större”

Foto på James Pamment och Jesper Falkheimer.
James Pamment och Jesper Falkheimer. Foto: Alessandra Sossini

I en ideal värld hade Forsknings­institutet för psykologiskt försvar på Campus Helsingborg kanske inte ens existerat. Men situationen i omvärlden har lett till uppmärksamhet, ökad forskningsfinansiering och ett stort intresse från övriga samhället att samverka.

– Hela forskningsinstitutet bygger på att det finns oro i omvärlden och vi skulle kunna vara tio gånger så stora som vi är, det är så himla mycket att göra. Trist att behovet finns, men för oss som forskare är det spännande, säger James Pamment, föreståndare och den vars förtjänst det är att institutet hamnade vid Lunds universitet.

Hans kollega Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation:

– Vi påverkas definitivt av läget i världen och forskar alltmer på otillbörlig informationspåverkan, desinformation, fake news och propaganda. Intresset är enormt och vi får ofta förfrågningar om att komma ut och föreläsa. Det är allt från grundskolor och myndigheter till företag som hör av sig, även från andra länder.

Startade 2022

Knappt två månader innan Ryssland anföll Ukraina den 24 februari 2022 bildades Myndigheten för psykologiskt försvar. Senare samma år såg forskningsinstitutet vid Campus Helsingborg dagens ljus.

Föreståndaren James Pamment leder ett Horizonprojekt om informationspåverkan. Projektet startade i februari i år och löper över tre år. Forskare från sju, åtta länder i EU plus Storbritannien är involverade. Projektanslaget från EU är på tre miljoner euro.

– Det är ganska lätt att upptäcka påverkanskampanjer och desinformation, men det är svårare att reda ut vilka som ligger bakom. Det vi gör inom Horizonprojektet är att hitta sätt att visa vilka det är som faktiskt ligger bakom kampanjerna. Resultaten ska kunna användas av institutioner inom EU när man granskar påverkanskampanjer, berättar James Pamment.

Tvärvetenskaplig institution

Forskningsinstitutet för psykologiskt försvar är en del av Institutionen för strategisk kommunikation. Det är en tvärvetenskaplig institution som enligt Jesper Falkheimer bland annat fokuserar på intern och extern kriskommunikation, men som under de senaste åren vinklat alltmer på informationspåverkan och desinformation.

Blickar man ännu längre tillbaka ser han en annan, och kanske mer djupgående, förändring vad gäller forskningsfältet. Fram till för tio år sedan låg fokus på de positiva effekterna av digitalisering och det man kan beskriva som en kommunikationsrevolution, inte minst genom sociala medier. Det handlade om medborgarnas ökade möjligheter att delta i samhällsdebatten och engagera sig, något som sågs som vägen till demokratisering i många länder.

– Nu handlar det mycket mer om de negativa konsekvenserna och den mörka sidan av digitalisering och AI i en tid som kanske kan kallas för propagandans renässans, säger Jesper Falkheimer.

Främst statsvetare och kommunikationsvetare

På institutet arbetar forskarna dels med att ta fram kunskapsöversikter och samla internationell forskning, dels med empiriska fallstudier. Det är främst forskare vid Lunds universitet, och då i första hand statsvetare och kommunikationsvetare, som är verksamma vid Forskningsinstitutet för psykologiskt försvar. Men det finns även forskare från andra lärosäten i Sverige och internationellt som är knutna dit, främst genom Horizonprojektet.

– Vi ser stora möjligheter att vidare­utveckla detta på Lunds universitet och involvera forskare vid fler fakulteter, säger Jesper Falkheimer.