I ljudvandringen Farväl Falsterbo möter vi tonåringen Robin som år 2100 ska göra ett skolprojekt om Stormens År, 2072. Hon vet ingenting om stormen eftersom man inte pratar om den i hennes familj: hennes morfar och hans syster bråkar fortfarande om vem som bär skuld till vad. Men genom intervjuer med släktingar och besök i Skanör får vi som lyssnare följa med Robin när hon tar reda på vad som egentligen hände den där natten, och hur det är att vara mitt i en storm, isolerad på en halvö. På vägen lär vi oss om olika sätt att anpassa samhället för att minska klimatförändringarnas skador.
Varför har ni skapat Farväl Falsterbo?
– Klimatförändringarna kräver att vi som samhälle gör många svåra val, och genom berättelsen kan vi ställa saker på sin spets, säger Johannes Stripple, statsvetare som forskar om olika metoder för att berätta om klimatframtider Vad är värt att skydda, och till vilket pris? Hur minskar vi död och lidande i klimatkrisen? Vilka konsekvenser får våra beslut på människor och miljö? Både minskningen av utsläpp och anpassningen till klimatförändringarna går för långsamt, och vi är övertygade om att berättelser som Farväl Falsterbo kan engagera, utbilda och uppmana till diskussion.
Vad är det för framtid lyssnaren möter?
– Det finns oändligt många möjliga framtider, och varje beslut vi tar idag påverkar vilken framtid vi får. I Farväl Falsterbo kan lyssnaren uppleva två möjliga framtidsvärldar. Den ena kännetecknas av samarbetsvillighet, kompromisser och högt värdesättande av natur- och människoliv. I den andra har dagens konfliktlinjer fördjupats, med otillräcklig klimatpolitik som resultat. Båda berättelserna har samma huvudkaraktärer, men dramatiskt olika slut. Farväl Falsterbo är ingen prognos, utan en engagerande berättelse där effekterna av klimatförändringen blir upplevd—lyssnaren får sen ta ställning till huruvida metoderna, lösningarna och hastigheten är önskvärd.
I ljudvandringen Farväl Falsterbo möter vi tonåringen Robin som år 2100 ska göra ett skolprojekt om Stormens År, 2072. Hon vet ingenting om stormen eftersom man inte pratar om den i hennes familj: hennes morfar och hans syster bråkar fortfarande om vem som bär skuld till vad. Men genom intervjuer med släktingar och besök i Skanör får vi som lyssnare följa med Robin när hon tar reda på vad som egentligen hände den där natten, och hur det är att vara mitt i en storm, isolerad på en halvö. På vägen lär vi oss om olika sätt att anpassa samhället för att minska klimatförändringarnas skador.
Varför har ni skapat Farväl Falsterbo?
– Klimatförändringarna kräver att vi som samhälle gör många svåra val, och genom berättelsen kan vi ställa saker på sin spets, säger Johannes Stripple, statsvetare som forskar om olika metoder för att berätta om klimatframtider Vad är värt att skydda, och till vilket pris? Hur minskar vi död och lidande i klimatkrisen? Vilka konsekvenser får våra beslut på människor och miljö? Både minskningen av utsläpp och anpassningen till klimatförändringarna går för långsamt, och vi är övertygade om att berättelser som Farväl Falsterbo kan engagera, utbilda och uppmana till diskussion.
Vad är det för framtid lyssnaren möter?
– Det finns oändligt många möjliga framtider, och varje beslut vi tar idag påverkar vilken framtid vi får. I Farväl Falsterbo kan lyssnaren uppleva två möjliga framtidsvärldar. Den ena kännetecknas av samarbetsvillighet, kompromisser och högt värdesättande av natur- och människoliv. I den andra har dagens konfliktlinjer fördjupats, med otillräcklig klimatpolitik som resultat. Båda berättelserna har samma huvudkaraktärer, men dramatiskt olika slut. Farväl Falsterbo är ingen prognos, utan en engagerande berättelse där effekterna av klimatförändringen blir upplevd—lyssnaren får sen ta ställning till huruvida metoderna, lösningarna och hastigheten är önskvärd.
Om ljudvandringen Farväl Falsterbo
Ljudvandringen Farväl Falsterbo är gjord i samarbete mellan Johannes Stripple, Ludwig Bengtsson Sonesson, Ruben Ritzén och Emma Hansen på Statsvetenskapliga institutionen vid Lund universitet och Fredrik Pålsson på Umami produktion/Hi-story och är finansierad av myndigheten Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling samt LU Futura vid Lunds universitet. I huvudrollerna hör vi Elle Kari Bergenrud, Tom Ahlsell, Li Brådhe och Susanne Karlsson. Astrid Mohlin står för röstregin. Ljuddesign och musik görs av Sofia Chanfreau.
Ljudvandringen släpps den 17 juni och kan då laddas ner på Climate Futures webbplats