Regeringen har i vårbudgeten förslagit att remittera frågan om att avskaffa eller kraftigt reducera skatten på plastbärpåsar inför budgetpropositionen för 2024.
– Jag skulle vilja se en skatt på alla typer av engångspåsar som köps i kassan, oavsett vad de är gjorda av. Nu är det många som bara byter ut plastpåsen mot en papperspåse, snarare än att ta med en flergångskasse. Inte för alla, men för en hel del, har beteendet inte förändrats, bara valet av material, säger Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Enligt honom skulle en sådan skatt vara mer framgångsrik i att få bukt med engångsanvändningen generellt. Den skulle troligtvis få en bredare effekt och bidra till att reducera användningen av bärkassar som köps i kassan, och därmed materialresurser. Dagens skatt har också kritiserats av en del plastpåseproducenter för att även biobaserade plastpåsar, som medför mindre koldioxidutsläpp i produktionsfasen än fossilbaserade, omfattas. Samtidigt ser Karl Holmberg ingen vits med att biobaserad plast används just till plastpåsar eftersom påsen används en så kort tid, och målet är att använda färre påsar.
Problematisk att slopa skatten
Att faktiskt ta bort skatten kan dock bli svårt menar Karl Holmberg. Regeringen måste nämligen kunna garantera att plastpåseanvändningen inte överstiger 40 påsar per person och år till 2025 för att efterleva EU-direktivet 2015/720 som syftar till att minska konsumtionen av engångsplastpåsar, något som kan bli svårt utan skatt. Alternativet är att regeringen inte följer direktivet men det riskerar att leda till årliga böter för överträdelse av EU:s lagstiftning. Det skulle vara bortkastade kronor, menar Karl Holmberg, som snarare tror att regeringen kommer att välja att reducera skatten från dagens tre kronor till kanske en eller två kronor. Men enligt honom skickar det fel signaler, eftersom det kan ses som en uppmuntran till att öka användningen av engångspåsar om priset går ner.
– En intressant detalj är att förutom Sverigedemokraternas två ledamöter, röstade samtliga svenska ledamöter i EU-parlamentet ja till direktivet 2014. Även de ledamöter som representerar de partier som nu sitter i den nuvarande regeringen, säger Karl Holmberg.
Oavsett vad som händer med skatten anser Karl Holmberg att mer omfattande åtgärder behövs; eftersom det i grund och botten är en väldigt liten insats för att komma åt plastproblemet. Skatter är också en form av styrmedel som delar väljarkåren, där högerväljare tenderar att se skatter som en inskränkning av individens rättigheter eller att myndigheter petar i detaljer som de inte ska beblanda sig med, medan vänsterväljare i högre utsträckning anser att skatter kan vara något positivt. Denna skiljelinje gör också att skatten riskerar bli ett slagträ i den politiska debatten, vilket nu också har skett.
Ett utökat pantsystem för matförpackningar
En bättre åtgärd för att hantera engångsplast, är enligt Karl Holmberg, att införa ett kraftigt utökat pantsystem. 2021 gjorde han och hans kollegor en SOM-undersökning om svenskars inställning till plastpolitiken. Panten fick i denna opinionsundersökning ett mycket högt stöd i alla samhällsgrupper, oavsett kön, geografisk hemvist eller partipreferenser.
Ett utökat pantsystem kan baseras på att konsumenten, mot ekonomisk ersättning, lämnar tillbaka plastförpackningar i mataffären, som i sin tur skickar tillbaka förpackningen till den aktör som har satt den på marknaden.
– Tvingas företag att ta hand om sina egna livsmedelsförpackningar blir det logiskt för dem att se förpackningarna som en resurs som de kan göra något med. Det blir en faktor för dem att tänka ett steg längre vad gäller råvarumaterial, design och återvinning. På sikt kanske de kommer att utforma sina förpackningar med återvinning i åtanke, eller satsa på återbruk. Svenskar är även vana vid att panta, något som ytterligare kan främja denna typ av åtgärd, säger Karl Holmberg.
Han fortsätter:
– Dagens insamlingssystem är fortfarande för grovmaskigt för att gynna en större användning av återvunnen plast eftersom allt blandas vilket gör att det är svårt att sortera och göra något vettigt av den plast som kommer ut från systemet. Ett system där vi har en bättre överblick över vilka förpackningar som kommer från vem, och var de hamnar, skulle sannolikt bidra till en snabbare omställning mot mer hållbara förpackningar.
Om Karl Holmberg
Karl Holmberg är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och verksam inom forskningsprogrammet Sustainable Plastics and Transition Pathways, STEPS.