Denna artikel publicerades första gången i Lunds universitets magasin (LUM) 16 mars 2017.
– Det finns en hel del likheter mellan att jobba som underrättelseanalytiker hos Polisen och att forska, säger Magnus Andersson. På båda ställena hanterar man stora mängder information och metoddiskussionerna är många och långa. Det finns också en likhet i sättet i att grotta ner sig ett visst ämnesområde.
När Magnus Andersson inte är doktorand är han chef för en av Polisens analysgrupper i södra Sverige. Hans grupp tar sig an och analyserar de mest komplexa brottsfallen. Det handlar mycket om att genom nätverksanalys hantera stora mängder telefon- och datatrafik och koppla samman detta med information som polisen får in på olika sätt. Det kan exempelvis röra sig om att förstå den logistiska kedjan bakom narkotikasmuggling eller att på annat sätt stötta polisen i spaningsarbetet.
Att Magnus Andersson nu forskarstuderar på halvtid med bibehållen lön är ett led i polisens arbete med att göra sin verksamhet evidensbaserad. Han ser flera fördelar med att ha en fot inne i den verksamhet som han forskar om. En fördel är så klart att han kan organisationen och vinner tid på att enklare få tag i den information han behöver. En annan är att han ser vilka problem som finns. Själv har han valt att studera vad det är som påverkar beslutsfattande inom polisen.
– Hade jag inte själv jobbat inom polisen hade jag inte haft samma insikt i hur viktigt detta är, säger han och berättar att hans avhandling har arbetsnamnet ”Decision making in the cat and mouse game”.
Han hoppas att hans forskning ska leda till mer träffsäkra beslutsprocesser inom Polisen vilket i sin tur kan leda till snabbare ingripanden. Detta skulle kunna ge stora besparingar inte minst för att de resurser som läggs ner på hans avdelning för avancerad analysverksamhet är mycket kostsamma.
Magnus Andersson är nu inne på sin andra vända på Lunds universitet. Den första påbörjade han som student på 90-talet då han varvade studier i Mellanösternkunskap med statsvetenskap.
På den tiden fanns inte ämnet underrättelseanalys i Lund. Istället läste han så småningom omvärldsanalys på Malmö högskola.
Han berättar att de studenter som läst underrättelseanalys idag har en bred arbetsmarknad.
– Behovet av att snabbt kunna sätta sig in i stora mängder information finns inom många verksamheter, säger han.
Du har berättat om likheterna men vari ligger då de stora skillnaderna mellan forskningen och det polisiära arbetet med underrättelseanalys?
– Den största skillnaden ligger så klart i syftet, men också i att man i forskarutbildningen måste förhålla sig till en teori. Det är intressant och en utmaning.
Text & foto: Ulrika Oredsson