– Den ser lovande ut, på flera fronter. På hemmaplan återupprättas den amerikanska klimatpolitiken efter Trumps nedmonteringar, men klimatplanen går bortom återställarpolitik. Ambitionsnivån höjs väsentligt och fokus ligger på att snabbt få fart på klimat- och energiomställningen och samtidigt stimulera ekonomin och skapa nya jobb. Med Janet Yellen som ny finansminister diskuteras till och med en amerikansk koldioxidskatt. Det blir nog tufft att införa men har tidigare framstått som helt otänkbart att ens överväga. Strategin bottnar i den gröna nya giv (Green New Deal) som progressiva krafter kampanjade för redan innan pandemin. Klimatplanen blir en av världens mest omfattande program för ekologisk modernisering och samhälleliga klimatinvesteringar i förnybar energi, energieffektivisering, infrastruktur, elfordon och hållbara transporter. Det handlar om hela 2000 miljarder USD.
Enligt klimatplanen ska USA vara koldioxidneutralt 2035 – är det ens möjligt?
– Det målet gäller för energisektorn, för hela ekonomin är målet nettonollutsläpp till 2050, precis som inom EU. Tekniken är i stort sett känd, kostnaderna för förnybar energi har fallit kraftigt och marknaderna för ’clean energy’ växer rekordsnabbt, rent av exponentiellt. Den utvecklingen har pågått i flera år och i takt med att kolkraften tappat mark redan bidragit till minskade utsläpp. Trumps retorik och motstånd till trots är detta något som hänt under hans tid i Vita Huset. Så utmaningarna är vare sig tekniska eller marknadsmässiga utan snarare politiska. Det handlar om att få policys, regelverk och distribution att hänga med i utbyggnaden, vilket är liknande problem som vi upplever här i Europa. Samt att få klimatplanen beslutad politiskt, förstås.
Hur påverkas det globala klimatarbetet?
– Att USA, som en av de stora utsläppsländerna, åter blir part till Parisavtalet gjuter ny energi i klimatregimen och skapar ett momentum inför klimattoppmötet i Glasgow i höst. Det är betydelsefullt både för att få fler länder att höja sina ambitioner och för att stärka tilltron till det globala klimatsamarbetet. Bidens klimatsändebud John Kerry har fått i uppdrag att under våren föreslå nya klimatmål för USA i linje med detta. Dessutom gör Biden klimathänsyn till en integrerad del av utrikes- och säkerhetspolitiken, möjligtvis är klimat en öppning i relationen till Kina.
Vilka chanser har Biden att lyckas med sin klimatpolitik på hemmaplan?
– Även om Trump är borta från scenen och Republikanerna nu distanserar sig från honom efter 6 januari, ska motståndet inte underskattas. Inte heller bland de grupper som hamnat på efterkälken i den ojämna samhällsutvecklingen och som nu oroar sig för vad klimatomställningen kan föra med sig. Och nedmonteringen av t.ex. amerikanska naturvårdsverket (EPA) framstår efter maktskiftet som mer omfattande än förväntat. Men, det politiska läget efter Demokraternas övertag i kongressen ger trots allt Biden möjligheter att få igenom stora delar av sin klimatplan. Om han kan nyttja sin gröna giv för att formulera en tilltalande berättelse om en klimatomställning som gagnar ekonomin och som kommer många till godo, då har han och Demokraterna goda chanser att stärka sina positioner inför mellanårsvalen om två år.
Kan du säga något om vad klimatplanen får för effekter i form av arbetslöshet, avfolkning av orter beroende av fossilindustri, och polarisering?
– De kraftfulla investeringarna i energiomställning och infrastruktur kommer ge den amerikanska ekonomin och sysselsättningen en push, t.ex. inom energi-, bygg- och anläggningssektorerna. På lång sikt bidrar detta till förnyelse och modernisering, men på kort sikt kan orter och regioner beroende av fossil energi inom kolkraft och petrokemisk industri drabbas svårt. Klimatplanen har ett uttalat miljörättvise- och fördelningsperspektiv. Biden vill exempelvis viga 40 % av energiinvesteringarna till omställning i sådana regioner. En progressiv och rättvis klimatomställning är en nyckelfråga för att möta den starka polariseringen, men som vi ska komma ihåg bottnar i helt andra frågor.
