American Political Science Review är för statsvetare vad Science och Nature är för naturvetare och medicinare. Endast de absolut bästa vetenskapliga artiklarna publiceras där. Studien av skolans framväxt som Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap, gjort tillsammans med kollegan Ben Ansell i Oxford blev den första artikeln av en svensk statsvetare som accepterats i tidskriften sedan 90-talet.
– Det finns en enorm mängd litteratur och artiklar kring välfärdsstatens framväxt, men det är få statsvetare som har gjort jämförande studier av hur skolväsendet har vuxit fram, säger Johannes Lindvall som en delförklaring till varför just deras artikel passerade nålsögat. Det har varit en brist hos statsvetarna att det forskats så lite om hur skolan utvecklats. Man vet hur viktig skolan är för välfärdsstaten och för länders ekonomiska utveckling, trots detta har det varit ett åsidosatt ämne.
Idag är skolan ett slagträ i den politiska debatten och så såg det ut även vid förra sekelskiftet som är den period som Lindvalls artikel handlar om.
Forskarna valde att fokusera på åren 1870–1939, det vill säga de år som de flesta västländer formerade sina skolsystem.
27 länder i Europa, Nordamerika och Ostasien valdes ut och klassificerades enligt tre parametrar: graden av centralstyrning, om skolorna var sekulära eller konfessionella och i vilka fall privata skolor fick statliga bidrag.
En sak som förvånade forskarna var att två helt olika ideologiska inriktningar ledde fram till att länder fick centraliserade skolsystem. Det var å ena sidan länder med liberaler och socialdemokrater vid makten, det vill säga två demokratiska ideologier. De ville komma bort från konservativa värderingar genom att bryta med de gamla by- och församlingsskolorna, som ofta styrdes av präster, och ersätta dessa med centralt styrda skolor. Men å andra sidan strävade även fascistiska diktaturer mot centralstyrning.
– I båda fallen handlar det om att man vill bryta med det gamla och öka kontrollen över skolan, men det skedde av helt olika skäl, säger Johannes Lindvall.
En annan sak som kom fram tydligt i undersökningen var att länder med religiösa minoriteter valde att ge statliga bidrag till religiösa privatskolor.
– Man använde statliga pengar för att dämpa groende religiösa konflikter, säger Johannes Lindvall och ger den nederländska skolan som exempel. Där fick den allmänna skolgången fart först då man löst motsättningar mellan protestanter, katoliker och sekulära krafter genom att subventionera privata religiösa skolor.
Johannes Lindvall ser en viss likhet med dagens skolpeng. Fast nu handlar det om ett sätt att tillgodose medelklassens krav på ökad valfrihet i välfärdssamhället, påpekar han.
Sedan Johannes Lindvall fick sin artikel publicerad i American Political Science Review så har ytterligare två artiklar av svenska statsvetare kommit in i tidsskriften(och även lundafilosofen Marcus Agnafors). Han ser det som ett tecken på att svensk statsvetenskap håller på att ändras och bli mer internationell i sin profil.
– Forskare från andra europeiska länder har varit bättre på att publicera sig i de internationella tidsskrifterna, säger han. Nu har det blivit viktigare även här att publicera sig och på så sätt kan vi bättre visa vilken potential svensk statsvetenskaplig forskning har.
Text: Ulrika Oredsson
Den här artikeln publicerades första gången i LUM (Lunds universitets magasin) 2014-05-05.