Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Politik: Hårda ord ingen slump

En ny regering är på plats efter en unik period i svensk politik. Pressen på politiker att ständigt trycka på med snabba och dräpande budskap kan ha försvårat förhandlingarna, konstaterar forskare.

Månaderna efter valet har kännetecknats av hård politisk debatt – inte minst i sociala medier – och förhandlingarna mellan partierna har till stor del pågått inför öppen ridå. I varje steg av processen har olika aktörer agerat som om valrörelsen fortfarande pågår, menar statsvetaren Nils Gustafsson.

– Traditionellt sett efter ett val hade parterna låst in sig och förhandlat för att sedan presentera resultatet för väljarna. Men väldigt lite av det som har sagts från partiföreträdare och tjänstemän har varit ren information utan istället har det handlat om strategisk kommunikation i syfte att få något att verka som en seger eller förlust, säger han.

Ständigt dubbelspel

Och budskapen har växlat snabbt. Något som blev tydligt under upploppet i förhandlingarna.

– Under sista veckan när det verkade som att Vänsterpartiet skulle fälla Stefan Löfven, så hyllades partiet som rakryggade för att några timmar senare demoniseras som förrädare. Det har varit ett ständigt dubbelspel.

För ett antal år sedan intervjuade han riksdagsledamöter om hur de använde sociala medier. Mycket har hänt sedan dess och numera är det inte mycket som lämnas åt slumpen, menar han. 

– Det är klart att mycket av det som sägs grundar sig i äkta känslor, att människor kan vara sårade och arga. Men när ledande företrädare uttrycker sig i sociala medier är jag övertygad om att ordvalen inte är slumpmässiga, inte heller tror jag att man ångrar sig efteråt.

Nils Gustafsson har nyligen, tillsammans med bland andra statsvetaren Malena Rosén Sundström, studerat hur unga upplever politiskt deltagande i digitala kanaler.

Läs mer: Hårt debattklimat avskräcker unga

Känslig process

Sociologen och medievetaren Tobias Linné som studerat politik och debatt i forum på den extrema högerkanten håller med om att tonen numera är hård även bland mer etablerade debattörer.

Om processen påverkats eller ej är naturligtvis svårt att avgöra men det vore intressant att titta närmare på, menar han.

– I en sådan här känslig process, under pågående förhandlingar och överenskommelser, är förtroende viktigt. I sådana lägen tror jag att vi behöver vara vaksamma för vad det kan få för konsekvenser när skvaller, personangrepp och obekräftad information cirkulerar.

Båda nämner den uppmärksammade tweeten från Sara Skyttedal, kristdemokraternas toppkandidat till EU-parlamentet. Den 11 januari publicerade hon ett inlägg med en bild på Annie Lööf (C) med orden: ”Klåpare. Bedragare. Quislingar. Vi glömmer aldrig”. 

Tobias Linné tycker att fler politiker borde ge sin in i de sociala forumen och verka för en mer balanserad diskussion.

– Man kan inte bara lämna walkover till de mest extrema rösterna, säger han.

Nyanser riskerar att drunkna

Nils Gustafsson är också inne på det politiska arbetet kan påverkas:

– Om man har kallat någon för quisling så måste det vara svårt att sätta sig i förhandlingar dagen efter.

– Det kan vara så att pressen på att hela tiden trycka på med snabba budskap och uttalanden har gjort regeringsbildningen mer utdragen. Hade de låst in sig i ett rum så hade det kanske tagit två veckor istället för flera månader, säger han.

Samtidigt är det de spetsiga och hårda budskapen som skapar engagemang – mer komplicerade resonemang och nyanser riskerar att drunkna i flödet. Och ingen politiker kan välja att inte vara med i spelet, menar Nils Gustafsson. Nu pågår till exempel en kamp om vad överenskommelsen mellan regeringen C och L ska kallas - #januariavtalet #jöken eller #januariblåsningen?

– Tidigare var det lättare att sätta agendan i en fråga till via till exempel nyhetsrapporteringen. Numera pågår kommunikationen hela tiden.