Den 2 januari gick Kristdemokraterna ut med en varning om ett falskt twitterkonto som upprättats och spridit tweets i partiledaren Ebba Bush Thors namn. Ett exempel på försök till oönskad informationspåverkan och något som väntas bli allt vanligare under det kommande valåret.
- Den här risken finns för alla myndigheter och politiker i Sverige, säger James Pamment, forskare på institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet, Campus Helsingborg.
Frågan aktualiserades också på Folk och försvars rikskonferens i Sälen då statsminister Stefan Löfven gav beske om en ny myndighet för psykologiskt försvar.
James Pamment och hans forskargrupp har sedan i augusti förra året studerat flera fall av försök till påverkan.
- Vi har hittat falska nyheter från ryska kanaler, exempel på desinformation, falska brev, hemsidor, kapade konton… Vi har samlat in ett tjugotal fallstudier från Sverige och ett antal från utlandet och försöker förstå vilka strategiska kommunikationstekniker som ligger bakom, säger han.
Ytterligare ett svenskt exempel kommer från den ryska kanalen Sputnik som under 2015 hade en svensk redaktion. Ett av deras nyhetsinlägg rörde Gotland.
- De tolkade upprustningen där som ett hot mot St Petersburg och skrev att Sverige tänker invadera Ryssland från Gotland.
Det finns flera tänkbara motiv till att sprida den här typen av desinformation, menar James Pamment.
- De försökte påverka Natodebatten i Sverige och opinionen. De försökte också påverka bilden av Sverige i utlandet. I Gotlandsfallet översatte det sin publicering till franska för att försöka påverka opinionen om Sverige i andra länder.
Kommunikatörer nyckelroll
Genom utbildningsinsatser jobbar myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att skydda den svenska valrörelsen mot oönskad påverkan. En del i det arbetet riktar sig särskilt mot myndigheter. På uppdrag av MSB ska James Pamment och forskargruppen nu ta fram en handbok för kommunikatörer vid ett 30-tal myndigheter i Sverige. Kommunikatörerna har, enligt James Pamment, en nyckelroll i sammanhanget eftersom de arbetar med strategiska krisplaner.
- Det här är inte en vanlig kris men genom att bevaka bilden av myndigheten i omvärlden så kan man förbereda sig för eventuell påverkan. Annars riskerar man hamna i en kris utan att veta vad som ligger bakom. Man behöver både en plan för att hantera falska berättelser och en förståelse för vilka kontexter falska nyheter kan dyka upp i. Det kan till exempel bidra till en skev bild av Sverige i utlandet.
Ett exempel på det är Donald Trumps tal där han gjorde sitt "Last night in Sweden"-uttalande, enligt Pamment.
Han efterlyser en större medvetenhet hos kommunikatörer om kopplingen mellan kommunikationsarbetet och det geopolitiska läget.
- Jag tror att de flesta runt om i världen har varit lite naiva efter kalla krigets slut. Men det är viktigt att lära sig hur påverkan fungerar, hur kommunikation fungerar och hur opinion bildas, säger han.
Hans råd till allmänheten är att vara vaksam.
- Det kanske blir så att en myndighets hemsida blir hackad eller kapad. Om det dyker upp något som verkar konstigt – tänk på vem som kan ligga bakom. Vad är målet? Kan det röra sig om påverkan? Det är viktigt att vara källkritisk.
Arbetet med att skydda valrörelsen handlar ytterst om att människor ska nås av korrekt information fram till valdagen.
- Annars riskerar människor att få en felaktig bild av politiken.
Text och film: Jessica Bloem
Forskarna vid Lunds universitet arbetar med kunskapsöversikt som kommer att släppas som en rapport av MSB under våren. Första versionen av handboken beräknas komma ut i juli. De arbetar även med workshops och utbildningar under våren och framåt.