Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mutor eller gåvor – var går gränsen?

Mutor är ett ständigt aktuellt ämne, nu senast på Vägverket där statliga tjänstemän i flera år plockat upp prylar och pengar från entreprenörer längs vägarna. Frågan är om mutorna ökar i Sverige och var gränsen mellan gåvor och mutor går – inte bara juridiskt utan även socialt och kulturellt. Sociologerna Malin Åkerström och David Wästerfors forskar om mutor och gåvor.

Mutor verkar bli vanligare och vanligare. Vad beror det på?

– Vanligheten beror på avslöjandena och avslöjandena i sin tur på att det finns ett intresse hos en tredje part, t ex en konkurrent, eller ett missnöje hos den ena parten över gåvornas eller transaktionernas utformning. I Trafikverkets fall verkar man till slut ha uppfattat det mer som utpressning och krav snarare än gåvor och då blir det definierat som korrupt och kommer fram i ljuset. Mutbrott är speciellt på det sättet att ”it takes two to tango”, så om allt bara rullar på blir det inga avslöjanden, säger David Wästerfors.

I Kalla Faktas granskning av Vägverket framstår det som om en del inte varit medvetna om att det rört sig om mutor. Är det rimligt att tro att folk inte förstår att de gör något olagligt?

– Det är rimligt att man i vissa sammanhang "drar iväg" och lever i sin egen bubbla med gåvor och inte ser hur det betraktas utifrån. Men för att göra saken mer komplicerad: det är också så att argument som "det är normalt" och "alla gör så" används för att rättfärdiga sitt agerande. Så när väl avslöjandet kommer är det mycket svårt att skilja det ena från det andra, säger David Wästerfors.

I de flesta kulturer ses gåvor som ett tecken på generositet och tacksamhet. Hur vet man var gränsen går?

– Det finns naturligtvis juridiska lagar och regler, men med ett begrepp som jag kallar mutblick riskerar även utbyten av smågåvor och tjänster att uppfattas som brottsliga handlingar. Exempelvis var det en svensk kommun som uppmanade sina anställda att tänka efter noga innan de lånar varandra sommarstugor. Många myndigheter varnar sina anställda för att visa generositet och tacksamhet för att inte riskera att skapa riskabla sociala band. Det blir en kollision mellan gåvor som socialt kitt och dagens stränga reglering av vad man får och inte får göra, säger Malin Åkerström.

Finns risken att det går för långt?

– Det finns absolut mutor och korruption i vårt samhälle och detta är olagligt. Det jag har forskat om handlar om hur de allt strängare regleringarna påverkar vardagliga gåvor som tecken på uppskattning och tacksamhet. Ett exempel var en mamma som ville ge en tårta till häktespersonalen efter att hennes 15-årige son släppts fri, som uppskattning för att de behandlat honom schysst. Tårtan lämnades klockan 09 och först klockan 16 hade juristerna kommit fram till att det var okej att ta emot tårtan. Då hade de räknat med att tårtan som kostade 80 kronor skulle fördelas på 80 anställda. Det blev då en så liten summa att det inte kunde ses som en muta, säger Malin Åkerström.

Hur kan detta påverka oss?

– Det är bra med regler och lagar mot korruption. Men om det blir svårt att vara snälla och trevliga mot varandra kan det bli ett problem. På Institutet mot mutors hemsida fanns exempelvis en rad uppmaningar, som ”När du vill vara generös – kan det vara bestickning!”, ”När du vill vara hygglig – kan det vara bestickning!” och ”När du låter dig bjudas – kan det vara en muta!”. Det kan vara svårt att navigera i detta och i samhället försöker vi i övrigt att uppmuntra till nätverkande och inte att bara agera mekaniskt. Samtidigt visar undersökningar att svenska ungdomar i högre utsträckning än i länder som Frankrike, Polen och andra europeiska länder tror att personliga kontakter är viktigare för att få jobb än faktiska meriter.

Vad händer med människor när de anklagas för korruption?

– En korruptionsanklagelse är ett mäktigt vapen i många sammanhang och träffar en människas heder och aktning i lokalsamhället. De som vi har intervjuat underströk gång på gång att de materiella och juridiska aspekterna inte var de viktigaste utan att deras namn "drogs i smutsen", säger David Wästerfors.