Vem var general Qassem Soleimani och vad hände efter att USA dödade honom?
– Spänningarna mellan USA och Iran eskalerade när USA tillkännagav att dess styrkor hade mördat general Qassem Soleimani, chef för den iranska Quds Force (del av revolutionsgardet), och Abu Mahdi al-Muhandis, en irakisk milisledare, den 2 januari.
Soleimani, arkitekten för Irans strategi i Irak och Syrien, var en tvetydig figur. Medan USA upprepade gånger anklagade honom för att ägna sig åt terrorism, åtnjöt han betydande popularitet i Iran bland regimens anhängare, såväl som andra som var stolta över hans roll i att göra Iran till en regional aktör av rang.
LÄS MER: Laleh Foroughanfars analyserar situationen i Iran
Timmar efter Soleimanis begravning den 7 januari 2020 avfyrade den iranska militären missilattacker mot amerikanska baser i Irak. Dessa planerades noggrant för att säkerställa att inga amerikanska eller irakiska liv spilldes, vilket gav Iran möjlighet att hävda att man hade hämnats mordet på general Soleimani utan att provocera fram vedergällning från USA: s sida.
Hur påverkade detta den iranska regimen och vilken var revolutionsgardets roll?
– Det iranska svaret stärkte stödet för regimen. Inte bara bland dess anhängare, utan också bland stora delar av allmänheten, av vilka några till och med hade deltagit i vågorna av anti-regeringsprotester under de senaste månaderna. Denna känsla av enighet varade dock inte länge. Det ukrainska civila flygplan som sköts ner i närheten av Teheran och revolutionsgardets försök att dölja sitt ansvar för tragedin gav upphov till massiv folklig ilska och fördömande av den högsta ledaren och Irans regering.
Krisen har bekräftat att den iranska staten är motståndskraftig
Krisen har bekräftat att den iranska staten är motståndskraftig och har förmågan att mobilisera nationell stolthet för att övervinna legitimitetskriser. Det har också gett ytterligare indikationer på att revolutionsgardet utgör en betydande kraft. Det har ansenliga militära resurser och en relativ autonomi från resten av staten. Dessutom innehar det kontroll över företag och ekonomiska intressen, verkar ha drivit delar av utrikespolitiken och är hörnstenen i Irans regionala inflytande.
Vilken effekt har krisen på relationerna (både Irans och USA:s) med Irak?
– Den USA-iranska krisen bekräftar också den fundamentala skillnaden mellan amerikansk och iransk regional strategi. Trots viss kontinuitet tenderar USA:s regionala politik att vara mer kortsiktig än Irans. I fallet Irak följdes det amerikanska anfallet av det övermod som är en del av Trumpadministrationens kännetecken. Vissa analytiker menar att Irans begränsade respons visar på att USA gått segrande ur den korta konfrontationen.
Iran har dragit fördelar av morden på Soleimani och al-Muhandis
Irans reaktion stannade emellertid inte med missilattacken; Iran har dragit fördelar av morden på Soleimani och al-Muhandis. Det har redan resulterat i ett närmande av olika politiska shiagrupper i Irak. Morden sågs i stora kretsar som ett brott mot Iraks suveränitet och mot avtalen mellan Baghdad och Washington och har gett ett stöd till det irakiska parlamentets beslut den 5 januari att utvisa de amerikanska trupperna. Iran vände ett uppenbart slag mot dess närvaro i landet till att följa sitt långsiktiga mål att driva USA:s trupper ur Irak och öka sitt inflytande på irakisk politik genom att mobilisera sekteristiska divisioner till sin fördel.
Hur är förhållandet mellan Iran och Syrien idag?
– Det indikationer på att Iran kommer att försöka befästa sig militärt och politiskt i Syrien. Medan vissa analytiker, med viss rätt, menar att Irans position har blivit försvagad i Syrien och lämnat Ryssland som ensam huvudspelare i pro-Assadlägret, skulle det vara ett misstag att tillskriva denna svaghet till de senaste händelserna utan till en bredare samling händelser: som det amerikanska tillbakadragandet, Turkiets inblandning i norra Syrien, Rysslands övertagande av kontrollen av de evakuerade områdena och Israels lågintensivkrig mot Iran i de södra delarna av landet.
Iran siktar på att fortsätta sin nuvarande övergripande strategi i både Irak och Syrien
Att utse general Esmail Ghaani till Soleimanis till ersättare pekar på att Iran siktar på att fortsätta sin nuvarande övergripande strategi i både Irak och Syrien eftersom Ghaani, även känd i Iran som ”Damaskusgeneral” för hans betydelsefulla roll i Syrien, var Solimanis ställföreträdare och strategisk medförfattare.
Vid Solemainis begravning gavs möjlighet till ett möte mellan Irans nationella säkerhetsrådets, sekreterare Ali Shamkhani och chefen för syriska säkerhetstjänsten, Ali Mamlouk, där Iran uppges ha bekräftat att fortsätta sin närvaro och roll i Syrien.
Kan mordet på Soleimani få andra effekter i regionen, till exempel vad gäller kampen mot IS?
– General Soleimanis död kan också ha fått Iran att tänka över sin roll i Syrien såväl som i Irak. Det är möjligt att Iran kommer att överge sitt ”strategiska tålamod” gentemot Israel i Syrien för att kunna bemöta ytterligare riktade attacker som den mot Soleimani.
En möjlig vändning för Iran mot amerikansk närvaro i Irak och Syrien kommer att förmodligen att ytterligare försvaga anti-IS-koalitionen och kunna möjliggöra för IS-styrkor att omorganisera sig i områden i Irak och östra Syrien (där amerikanska baser finns lokaliserade). Det kommer också att betyda ett skifte från främst ickemilitära iranska aktiviteter (som uppbyggnad av infrastruktur) till stärkande av den militära positionen genom defensiva och offensiva aktiviteter.
